Hej hej hej! Tidigare i veckan trampade jag raka vägen från tyska-skolan till Eyecandy-tjejerna för att hoppa in i studion iförd Levi’s 90tals-osande vårkollektion. Som vanligt blev byxorna som gick ner till golvet på alla andra croppade på mig, men jag älskar denna modell just för att den faktiskt ser minst lika bra ut som ankelkort.
Idag ska jag samla content inför ett par samarbeten, beta av lite emails och kika på min bokföring och sedan ska jag ta HELG. Har så mycket fredagsfeelings i kroppen, efter en intensiv fashionweek ska det bli så skönt att släppa alla måsten ett tag. Vad ska ni göra i helgen?

Heey guys! Earlier this week, I biked straight from my German class to the Eyecandy studio to get in front of the camera wearing Levi’s 90’s inspired spring collection. As usual, the same pants that reached down to the floor on everyone else looked cropped on me, but what I love about this model is that it actually looks as good short as long.
Today I’ll collect content for a couple of collaborations, go through my inbox and do some accounting, and then it’s finally WEEKEND. Do you have any fun plans? I want to go to the cinema, eat good food and watch a photography exhibition.


Puuh, jag jonglerar fashionweek, tyskaplugg, socialt liv och jobb för fullt just nu. Är så tacksam över att vi gjorde en stor sats av denna gryta förra veckan, resterna står nämligen på spisen i detta nu och ger mig lite extra tid att avsluta jobbet istället för att laga mat. Minns att ”rester” var en av mina absoluta favoriträtter som barn, haha. Denna fantastiska gryta är perfekt att göra en stor sats av; den är mättande, sötstark, krämig, helt vegansk och blir bara godare om den får ”stå till sig” lite i kylen. Här kommer receptet:

I’m juggling fashion week, German studies, social life and work the best I can right now. I’m so grateful that we made a big batch of this pot last week, because the leftovers are simmering on the stove right now (it smells delicious!) and gives me some extra time to finish off my work instead of having to cook something else. When I was a kid, ”leftovers” was one of my favorite dishes, haha.
This amazing pot is perfect to make some extra of to keep for stressful days, it will make you full, it’s sweet and spicy, super creamy, completely vegan and only gets better after a few days in the refrigerator. Here’s the recipe:

1 dl lentils (we used green ones, but red works just as well)
1 pack of cherry tomatoes, sliced in halves
1 can of coconut milk
2 tbsp coconut oil
3 dl water
One mango, or 250 grams frozen mango
1 onion
3 garlic cloves
3 cm’s fresh ginger
1 chili
1/2 dl tomato puré
100 grams spinach leaves
2 tbsp turmeric
Salt and pepper

Chop onion, garlic and ginger and fry it in the coconut oil together with the turmeric. Add all the other ingredients besides the tomatoes, lentils and spinach, and mix everything with a hand mixer until the texture is smooth. Add the lentils and let it simmer until they’re nice and soft (add more water if you think the sauce gets too thick). Finish by adding the tomatoes and spinach. Done! Serve with a slice of nice bread, quinoa, salad or just as it is. Enjoy!

Hey please let me know if you try this recipe, and how you like it! It’s one of my favorite everyday dishes for sure!

….and the pretty plates and salt/pepper mills are from Kähler.


Hej påer! Dags för en lite försenad weekly update!

Hi guys! Time for a delayed weekly update!

Veckans unn: Gick en sväng på mellandagsrean i fredags och fyndade ett par SÅ fina kostymbyxor på COS, och en blus på & other stories. De få gångerna jag går på stan gör jag det oftast själv, och väldigt systematiskt. Väljer ut allt jag är intresserad av, provar igenom det och tar bilder på det jag gillar mest (för att komma ihåg hur det ser ut). När jag avverkat de butiker jag tänkt gå på går jag igenom bilderna och köper de plagg som kändes bäst.
Efteråt unnade jag mig favoritpizzan med sötpotatis och rökt ost från haket runt hörnet. Det var en väldigt mysig dag.

The ”treat yo’self” of the week: Went shopping with myself last Friday and found a pair of suuuuper nice costume trousers at COS and a blouse at & other stories. The few times I go shopping, I usually do it myself, and very systematically. I start with selecting everything I’m interested in, then trying it on and taking pictures of what I like most (to remember what it looks like). When I finished the stores I planned to go to, I go through the pictures and buy my favorite items.
Afterwards I kept on treating myself with my favorite pizza (with sweet potatoes and smoked cheese) from the restaurant around corner from our place. It was a very cozy day.

Alltså jag måste säga att COS hade sååååå bra rea. Mängder av asfina basics. På nätet (HÄR) kan man till exempel hitta dessa till 50-70% Mh-mmm.

I have to say that COS had such a good sale now. So many perfect basics. You can find these pieces on their online sale HERE at 50-70% off. Mh-mmm.

…Och ja, även stories presterar rätt bra på sale-fronten på nätet tycker jag. Älskar dessa dojjor! HÄR kommer ni till stories online-sale.

… And yeah, & Other Stories had a really yummy sale too. I love these pieces! You can find them online HERE.

Veckans duktiga: Att jag gjort come-back på gymmet! Tog en paus över jul och nyår och kände ingen lust att träna när jag kom tillbaka till Berlin, men så dröjde det bara någon vecka innan tränings-suget kom krypande. Rekommenderar alla ladies att gå på tjej-gym, det är 200% härligare.

This week’s work-out: I made a comeback at the gym! I took a long break over Christmas and New Year’s and didn’t feel like working out in the beginning of the year, but last week I suddenly felt really excited about returning to my gym. And once again I have to recommend all ladies out there to go to a women’s gym, it’s so much nicer than a mixed one.

Veckans käk: Förutom favvopizzan har vi ätit massor av svingod vego-mat i veckan! Hur låter röbetsbiffar med tryffel-majo, linsgryta med mango och aubergine-lasagne med soltorkade tomater och tofu? Delar recepten med er senare, lovar.

The food of the week: Besides the favorite pizza mentioned earlier, we’ve eaten a lot of amazing vegan food! How does beetroot beefs with truffle-mayo, dahl with mango, or aubergine lasagne with sun dried tomatoes and tofu sound? I’ll share the recipes with you later, promise.

Veckans planer: Det är modevecka i Berlin i veckan, så jag ska försöka varva jobb och skola med lite aktiviteter. Igår var jag till exempel inbjuden till Soho house där jag träffade lite olika märken, däribland Topshop som skämde bort mig med brallorna ovan. Det kommer bli sju intensiva dagar, men satsar på att försöka uppdatera som vanligt. Puss!

Plans of the week: It’s fashion week in Berlin this week, so I’ll try to combine work and school with some fw-activities. Yesterday, for example, I was invited to Soho House where I met a few brands, including Topshop, who spoiled me by giving me these super cool pants. There’s no doubt that the coming days will be intense, but I’ll try to update the blog as usual anyways. Hugs!


Jacket- 2hand, pants- AQ/AQ, cashmere sweater from Mongolia, vans, keychain from bauhaus.

Tar tillfället att klä mig i klassiskt helsvart när mitt hår ändå bidrar med lite färg.
När vi besökte Mongoliet i höstas passade vi på att köpa med oss ett par plagg av mongolisk kashmir, bland annat denna till synes tunna svarta tjocktröja. Jag har på riktigt aldrig burit något så värmande! Den undertill skulle jag kunna bära vilken sommarjacka som helst mitt i vintern, ärligt!
Nu ska jag ta tåget till Potsdam för att se en dansföreställning Sean gör musiken åt. Det var riktigt häftigt förra gången, så det ska bli kul att se hur de utvecklat föreställningen. Hoppas ni får en fin lördag bubbor.

Here’s a real everyday look. I’m taking the opportunity to dress in all black now when my hair gives the look some color anyway.
When we visited Mongolia this fall, we bought some garments made of Mongolian cashmere, including this seemingly thin black sweater. I’ve never in my life worn a garment that’s so warming. I could wear any summer jacket in the middle of winter with this sweater underneath, seriously!
Now I’ll take the train to Potsdam to see a dance performance Sean is doing the music for. It was really cool last time, so I’m looking forward to seeing how they’ve developed the show. I wish you a nice Saturday buddies!


Dags att blicka tillbaka till Transsibiriska-resan en sista gång.

Time to look back at our trans-siberian adventure one last time.

Första morgonen i Kina väcktes jag av att Sean försiktigt skakade om mig, och pekade ut genom fönstret. Utanför swischade höga berg, dalar och små kinesiska landsbygdssamhällen förbi. Då och då kunde man se boskap som helt oberörda av den dundrande slingan av tågvagnar betade i dalarna mellan bergen.

The first morning in China, I was awakened by Sean gently shaking my shoulders, pointing out the window. High mountains, valleys and small Chinese villages passed by outside. From time to time one could see sheep and cows calmly ignoring the thundering train passing through.

När vi några timmar senare anlände till Pekings tågstation möttes vi av den diametralt motsatta atmosfären: totalt kaos. Vi banade väg genom havet av människor för att nå ut till gatan. Efter några svettiga diskussioner genom olika taxifönster fick vi acceptera faktumet att inte en enda chaufför skulle gå med på att skjutsa turister som oss till hotellet på taxameter.

When we arrived at Beijing’s train station a few hours later we met the opposite atmosphere: complete chaos. We paved the way through the sea of people to reach the street. After some sweaty discussions through different taxi windows, we accepted the fact that not a single driver would agree to give tourists like us a ride to the hotel on taxameter.

På hotellet bröt jag ihop totalt. Efter att ha rest genom 6 tidszoner, bott i kalla tält och sovit på skakiga tåg-britsar sade min kropp ifrån. Första dagen spenderades således i sängen med feberfrossa, bortsett från en avstickare till apoteket och till restaurangen vi åt middag på, där inte ens soppan baserad på 80% chilifrukter från sichuan kunde väcka liv i mina förkylda smaklökar.

I broke down totally as soon as we arrived to out hotel room. After traveling through 6 time zones, living in ice cold tents in Mongolia and sleeping on shaky train-beds, my body finally gave in. The first day was spent in bed with high fever, apart from a short visit to the pharmacy and to the restaurant we had dinner at, where not even the soup based on 80% chili fruit from sichuan could bring life into my sick taste buds.

Det första vi fick se av peking var alltså insidan av hotellrummet. Vi roade oss med att titta på Kinesisk TV som (trots att vi inte förstod ett skvatt) visade sig extremt underhållande med sina sjuka specialeffekter, kostymer och minspel.

In the beginning, we spent most of our time in the hotel room. We enjoyed watching Chinese TV, which (although we did not understand a thing) proved extremely entertaining with it’s crazy special effects, costumes and facial expressions.

När jag till slut klarade av att lämna hotellet, eftermiddagen dag två, var jag såhär glad. Hotellet låg i ett gammalt hutong-område i centrala Peking. Dessa områden är som ett parallellt universum där bruset från de större gatorna inte når in och solens strålar plötsligt får konturer där de silar in i dammet mellan husen. Det är lätt att gå vilse i de trånga gränderna där man får ducka under tvättlinor som ibland hänger tvärs över gatan och akta sig för knäpptysta el-mopeder som viner förbi.

When I finally managed to leave the hotel, afternoon day two, I was this happy.
The hotel was located in an old hutong area in central Beijing. These areas are like a parallel universes, where noise from the larger streets can’t reach you and the sun’s rays suddenly get contours in the dust-filled air between the houses. It’s easy to get lost in the extremely narrow streets where you get to duck under the clothesline hanging across the street and watch out for the tiny, completely quiet electric mopeds passing by.

Vi firade mitt tillfrisknande med att äta något jag saknat ända sedan jag jobbade i Peking 2011: ”jianbing” – pannkakor man kan köpa för någon krona på var och varannan gata, fyllda med koriander, lök, sallad och ägg. Tydligen ska detta vara en av kinas populäraste frukostar, och det är inte svårt att förstå varför. Något som är svårare att förstå är varför de inte finns i Europa ännu.

We celebrated my recovery with eating something I had missed ever since I worked in Beijing 2011: ”Jianbing” – Pancakes you can buy for some cents on each and every street, filled with coriander, onion, salad and eggs. Apparently, this is one of China’s most popular breakfasts, and it’s not hard to understand why. Something that is harder to understand though is why it’s not common in Europe yet.

Att röra sig på gatorna utanför hutong-gränderna kändes som att stå i en ström flod. Det enda sättet att inte tappa balansen eller tappa bort varandra var att glida med.

Moving on the streets outside the hutongs felt like standing in a strong streaming river. The only way to avoid losing your balance or each other was to follow the stream.

Av en slump sammanföll vårt Peking-besök med den årliga Månfesten (då fullmånen sägs vara som allra klarast). Under denna högtid får Kinas befolkning betald ledighet, vilken många väljer att spendera i Peking. Detta förklarade det överväldigande kaoset vid tågstationen och de omöjligt fulla gatorna. Istället för att trängas med hundra tusentals kineser på semester valde vi bort utflykten till kinesiska muren, klättrade upp på en höjd i en närliggande park för att se Förbjudna staden ovanifrån istället för att försöka få tag i inträdesbiljetter.

Our visit to Beijing happened to be the same week as the annual Moon Festival (when the full moon is said to be the clearest). During this festival, China’s population get paid holidays, which many choose to spend in Beijing. This explained the overwhelming chaos at the train station and the extremely crowded streets. Instead of crowding up with hundreds of thousands of Chineses people on vacation, we skipped the the trip to the Chinese Wall, and climbed up at a height in a nearby park to see the Forbidden City from above instead of trying to get entrance tickets to get inside it.

Mest höll vi oss i hutongerna- där jag personligen trivdes bäst. Vi provade märklig streetfood, besökte mindre tempel, letade upp de hippa haken för att spana på kinesiska inne-kids. Det visade sig att man med lite research kunde hitta barer, cafén och restauranger som lika gärna kunnat ligga i Kreuzberg i Berlin som i centrala Peking. Det är alltid spännande att hitta vattenhål där de jämngamla invånarna hänger, och inte bara är en fasad gjord för att underhålla turister.

Mostly we stayed in the hutongs – where I personally felt the most comfortable. We tried strange streetfood, visited small temples, looked up the some hip bars and restaurants to see some Chinese hipster kids. It turned out that with some research you could find bars, cafes and restaurants that might as well could have been located in Kreuzberg, Berlin, as in central Beijing. I always think it’s fascinating to find urban water holes where the real habitants in my own age are hanging out, and not just a facade made for entertaining tourists.

Efter fyra nätter tog vi våra väskor och reste vidare till Bankok. Det kändes märkligt att resa med flygplan efter två veckors tåg-äventyr. Det blev så tydligt att en flygresa inte är något annat än en transportsträcka från A till B, när en tågresa är en slags upplevelse i sig och en mjukare övergång från en kultur till en annan.

Detta var mitt sista inlägg i följetången om vår transsibiriska resa. Hoppas att ni gillat den! Har ni frågor och funderingar är det bara att säga iväg en kommentar. Slutligen vill jag VARMT rekommendera alla med någon slags nyfikenhet på världen att resa med transsibiriska järnvägen, bristen på solbränna och paraplydrinkar vägs upp hundra falt av unika upplevelser och livslärdomar. Jag är så glad att jag gjorde detta.

After four nights, we said goodbye t Beijing and went on to Bankok. It felt strange to travel by airplane after two weeks of train adventures. It became so clear to me that a flight is nothing but a transport from A to B, when a train journey is an experience in itself and a softer transition from one culture to another.

This was my last post in the series about our trans-Siberian trip. Hope you liked it! If you have any questions, just leave a comment and I’ll answer it as good as I can. Lastly, I would HIGHLY recommend anyone with some kind of curiosity on the world to travel with the Trans-Siberian railways, the lack of tan and pina coladas was more than compensated by unique experiences and life lessons. I am so glad I did this.

Read my other posts about the transsiberian trip here: