PARIS, SHOOTS AND A VIDEO

Au revoir, Sverige! Nu åker jag till Paris för att plåta hela helgen! Kan avslöja att det har med hår att göra, och att jag eventuellt inte kommer se likadan ut när vi är färdiga, hehe. Sist jag var i Paris var jag där med Krille, som bestämt sig för att ge mig en bättre bild staden än den jag fått på tågluffen några år tidigare. Han lyckades med bravur, efter fyra dagar av konst, shopping, god mat och fest var jag såld. På tal om Krille, förresten! Han har gjort en så himla fin årsfilm där han filmat en sekund om dagen i ett år, en hel del från vår paris-resa men även massa berlinhäng är med. Även om den inte är super-relevant för er tror jag att ni skulle tycka den vore kul att se. Here it comes:

Au revoir, Sweden! Now I’m off to Paris to shoot! I can reveal that it has to do with hair, and that I might not look the same when we are finished, hehe. Last time I was in Paris, I was there with Krille, who had decided to give me a better impression of the city than I the one I had gotten during my interrail a few years earlier. He succeeded brilliantly, after four days of art, shopping, good food and wine, I was in love with it. Speaking of Krille, by the way! He has done a suuuper nice year resume video where he have recorded one second a day for a year, let’s see if you recognize the parts from Paris or when we hung out in Berlin. Although it is not super-relevant to you, I think you’ll like the video. Here it comes:

Nu ska jag checka in på hotellet här och sedan börja fitting och prepp inför shooten. Ska försöka ordna bts-bilder åt er. PUSS!

Now I’ll check in at the hotel here and then start the fitting and preparations for the shoot. I’ll try to arrange BTS pictures for you too. PUSS!

S

Dessa bilder var egentligen bara ljus-test, knäppta i all hast innan vi skulle fota ett jobb för ett par veckor sedan. Ändå kan jag inte låta bli att publicera dem här för att ge mig själv (och er) en anledning att vila ögonen på hans fina fejs ett tag. Det olydiga håret, kloka ögonen och jävla gulliga sorglösa leendet. Det är bitterljuvt att inte bo i samma land och hela tiden gå runt och sakna någon.

Jag har nog aldrig träffat någon som jag kunnat vara så ocensurerat ”mig själv” med så snabbt. Älskar hur han aldrig någonsin förminskar mig och mina känslor trots att det ibland blir påtagligt att det krävs mer än fingrarna på en hand för att räkna hur många år som skiljer oss åt. Hur han alltid vill mitt bästa och tar mitt jobb och karriär på allvar. Att han alltid tänker efter innan han pratar, att han är fett rolig, gör fantastisk musik och att han vet hur allt fungerar.
Den här perioden, när man precis börjat kunna se sig som ett ”vi” på riktigt är så himla spännande. Varje gång vi ses hinner så mycket utvecklas. Jag är så himla tacksam att han stod ut med mitt rätt tveksamma beteende i början, fanns kvar tills jag kunde släppa in någon.

Vill skriva en fkn novell om detta men jag ska bespara er det. I ärlighetens namn känns det fett läskigt att vara så här personlig och öppen med er om något som fortfarande är så nytt, samtidigt som jag vill att alla ska veta hur kär och glad jag känner mig just nu.

These pictures were really just light test clasped in haste before we would shoot a job for a couple of weeks ago, but I can not help but post them here to give myself (and you) a reason to rest his eyes on his face a little bit. The unruly hair, wise eyes and damn cute, naive smile. It is bittersweet to not live in the same country and constantly walk around missing someone.

I’ve never met anyone that I can be so uncensored, so ”myself” with this quickly. I love how he never look down at me and my feelings even though it sometimes is very obvious that it takes more than the fingers of one hand to count the number of years that separate us age-wise. I low how he always want my best and takes my work and career 100% seriously. He always think before he talks, he’s really funny, makes great music and he knows how pretty much everything works.
This period, when him and I just have become a ”we”, is so very exciting. Every time we meet, our bond develops even more. I’m so grateful that he stood out with my pretty dubious behavior in the beginning, and was right there for me until I was emotionally ready to let someone in.

I fkn want to write a novel about this but I’ll spare you that. In all honesty, It’s super scary to be this personal and open with you about something that is still so new, but at the same time I want everyone to know how in love and happy I feel right now.

Nu ska jag packa för imorgon flyger jag till Paris och efter det har jag såklart sett till att få flyga till Berlin.

Now I have to pack because tomorrow I’m flying to Paris for work and after that I’ve booked a flight to Berlin.

THE SWEET BATTLE


 Hoodie- HERE, boots- HERE, dress- HERE, socks- HERE , all links are adlinks!

Hej bejbs! Har haft en liten inspirationsdipp de senaste månaderna och därmed inte riktigt orkat klä mig så uppstyrd, utan för det mesta bara dykt in i första bästa hoodie eller sweatshirt om mornarna. Den här hoodien har jag gosat runt i orimligt mycket, till exempel, haha. Idag sitter jag (iförd hoodie vad annars?) i skolan och pluggar och tar igen missat skolarbete, känns bra att vara på banan igen! KRAM

Hi babes! I’ve had a little lack of inspiration the recent months, and therefore missed motivation to dress up. Most days I’ve just been diving straight from the bed into first best hoodie or sweatshirt in the mornings. This is one of the ones I’ve been using the most. Today I’m sitting in school (wearing a hoodie what else?) doing all my missed school work. It feels good to be back on track again! HUGS

Long live the sisterhood

Hej. Vill bara slänga in en stor jävla dos kärlek till alla fantastiska tjejer som hänger med mig här. Jag hade tänkt skriva en längre krönika kvinnodagen till ära, men ibland orkar man bara inte proklamera det självklara. Jag vet ju att ni helt oundvikligen är väl medvetna om hur galet det är att vi lever i en värld där vi tjejer alltid måste prata lite högre för att höras, där vi förväntas ta det sociala ansvaret, ständigt objektifieras och döms utifrån utseende, där personen på världens mäktigaste position får använda uttryck som ”grab them by the pussy”. Där sexism, våld i nära relationer och löneskillnader fortfarande finns. Vi lever mitt i det.

Nä, istället vill jag tacka er brudar för att ni finns. För att ni kämpar, står ut och stöttar. Systerskapet jag har med mig i ryggmärgen hela tiden tack vare er, min mamma, min syster, mina tjejkompisar och alla kvinnor innan oss är det starkaste och finaste jag har. Tack.

Hi. I just want to give all of the amazing girls reading this a big dose of love. I planned to write a long post about feminism to honor the international women’s day, but sometimes you just feel too tired to proclaim the obvious all the time. I know all of you girls are well aware of how mad it is that we still today, year 2017, live in a world where girls always have to speak a little louder to be heard, where girls constantly are judged by looks and objectified, where things like violence in relationships, differences in salary still exists and where a man who uses the expression ”grab them by the pussy” can be put on the most powerful position. We all are in the middle of it.

Instead of that, I just want to thank you girls for being there. For fighting, supporting and inspiring every day. The sisterhood I feel every day thanks to you guys, my mum, my sister, my girlfriends and all the women before us is the most important thing I have. Thank you. 

WEEKLY UPDATE

Eftersom Misslyn-kampanjen lanserades igår blir veckans måndagslista en tisdagslista! Here we go!

Since Misslyn campaign launched last week will be Monday, Tuesday list a list! Here we go!

Veckans första uppvaknande: Med en gosig favorit-person som erbjuder frukost på sängen. (Är inne i en så ostig kär-period just nu, ni får stå ut med det.)

Week’s first awakening: with a cuddly favorite person next to me, offering breakfast in bed. (damn I’m in such a cheesy in love-period atm, please have some patience with me).

Veckans måste: Är lite stressad över skola och jobb jag prioriterat bort den senaste veckan. Behöver sätta mig ner och organisera upp mitt life asap.

This week’s must: I’m a bit stressed about school and work, I’ve prioritizing everything else than that the past weeks. I really need to sit down and organize my life asap.

Berätta om helgen: /Write about the weekend:

Såhär har det sett ut från torsdag till söndag, uppifrån och ner:

  1. Vi har byggt massa hemma hos mig. Jag har köpt en borrmaskin och lärt mig borra, och så har vi ordnat en bra kökshörna, satt upp tavlor och rullgardiner och så. Ska bli så kul att visa!
  2. Lagat fett god mat: massor av semlor, denna helt sjuka citrus-lax, tomatsås to die for und so weiter. Rekommenderar alla att bli ihop med någon som gillar exakt samma saker som en själv, det blir så roligt med mat då.
  3. Flygresa till Berlin. Länge sedan jag var så pepp på en resa.
  4. Promenad längst maybachufer med Tilda och Corny i 17 grader. Endorfinerna som kickade in när jag kände solstrålarna värma huden var helt galna. Senare samma dag sågs vi igen på ett vernissage för en gemensam väns feministiska fotoprojekt (där bland annat Sara dök upp på en av bilderna).
  5.  Födelsedagsfest med våra gemensamma vänner. Hade en otroligt bra kväll, men tydligen stora problem att få till skarpa snapshots hehe. Dessa på Sean bakom mixerbordet och blurriga Elli i full färd med att glittersminka sean är de enda man kan urskilja något i.

Here’s how my life has looked from Thursday to Sunday, from top to bottom:

  1. We have built a lot of stuff in my apartment. I have bought a drill and learnt how to drill, so we have built a good kitchen corner, put up pictures on my walls and so on. Can’t wait to show you!
  2. Cooking so much good food. This totally insanely good citrus salmon, tomato sauce to die for und so weiter. I can recommend everyone to get together with someone who has exactly the same taste in food as yourself. It makes food soo much more fun.
  3. Fly to Berlin. Felt so incredibly good to be back.
  4. Walk at Maybachufer with Tilda and Corny in 17 degrees. The endorphins who kicked in when I felt the rays of the sun warming the skin was so intense. Later that day we met up again at an opening of a common friend’s feminist photo project (which included a pic of my ex flatmate Sara).
  5. Birthday Party with our common friends. We had an incredible evening, but apparently I had big problems getting sharp snapshots hehe. These pics of Sean behind the mixing table and blurry Elli busy with putting glitter makeup on Sean are the only ones can discern something from, haha. 

Veckans tänkvärda: Den här texten dök upp i mitt facebook-feed igår. Den var väldigt smart, rolig och framförallt tänkvärd. Även om jag inte instämmer i allt till punkt och pricka satte den snurr på massor av intressanta tankegångar i huvet. In och läs!

The week’s most thought worthy: This text appeared in my Facebook feed yesterday. It’s very smart, funny and above all memorable. Although I don’t agree with everything to the letter, it really puts spin to a lot of interesting ideas in my head. Read it!

Planen för veckan: Idag ska jag njuta av sista dagen här i Berlin och försöka att inte ha för mycket separationsångest. Ska hänga med kompisar och gå på turkiska marknaden. Sen flyger jag hem och ska fokusera totalt på skolan de kommande dagarna.  På lördag reser jag bort för en plåtning (osäker på hur mycket jag får säga, återkommer när de okejat!!), och efter det har jag bestämt mig för att åka till Berlin igen istället för att flyga tillbaka till Gbg och göra skolarbetet på distans. Ibland får man faktiskt låta känslorna överrösta duktighetskomplexet, right?

The plan for the week: Today I’ll enjoy my last day here in Berlin and try not to have too much separation anxiety. To hang out with friends and go to the Turkish market. Then I’ll fly home to gothenburg and will have to focus totally on school in the coming days. On Saturday, I’ll travel abroad for a shoot (not sure how much I’m allowed to tell you yet!), and after that I have decided to go back to Berlin again instead of flying back to Gothenburg. Sometimes it’s okay to let emotions overpower your ”good girl”-complex, right?