Okategoriserade

MY HAIRSTYLES THROUGH THE YEARS

För någon månad sedan hade jag en frågestund på Instagram. Även om min ambition var att svara på ALLT insåg jag, paff och smickrad av intresset (<3), att det inte skulle gå på långa vägar. Jag bestämde mig för att spara ner de frågor som kräver längre svar och passar bättre i blogg-formatet, för att framöver ta upp dem i en serie inlägg. Först ut är:

”It would be cool to see a summary of all the hairstyles you’ve had through the years!”

I ärlighetens namn trodde jag att detta skulle bli ett rätt kort inlägg, men det visade sig att jag kanske haft ALLA frisyrer man kan ha (utom snagg haha) genom åren. Låt oss ta en titt:

A month ago, I had a Q+A session on my Instagram. Even though my ambition was to respond to EVERY question, I realized (surprised and flattered by the interest <3) that it wouldn’t be possible. I decided to save the questions that required longer answers, to publish them in a series of blig posts instead. First one is:

”It would be so cool to see a summary of all the hairstyles you’ve had through the years!”

Honesty, I thought this would be a pretty short post, but it turned out that I’ve had many more hairstyles than I thought over the years. Let’s have a look:


Ja, det lustiga med detta inlägg är att hur mycket jag än ändrar min look kommer detta alltid vara hur jag blir ihågkommen. Det är som att mitt första internet-avtryck etsat sig fast hos de flesta som snubblat över mina bilder, det händer fortfarande att läsare och klienter blir lite förvånade över att jag inte har rött hår när de ser mig i verkligheten.

Här var jag väl runt femton, hade bloggat i något år. På den nedre bilden var jag på väg till nyårs- och inflyttninsfesten i min första egna lägenhet (som jag delade med en kompis).

Yes, the funny thing about this post is that no matter how much I change my look, this will always be how most people remember me. It’s like my first internet impression got stuck with everyone stumbling across my pictures, readers and clients are still often surprised that I don’t have red hair when they see me in reality.

Here I was around fifteen, and been blogging for a year or so. On the lower picture, I was on my way to the combined New Year’s and moving in party my first own apartment (which I shared with a friend).

Någon gång i ettan på gymnasiet eller i slutet av högstadiet, är faktiskt osäker, bestämde jag mig för att färga håret grått. Måste faktiskt ge mig själv lite cred här, detta var alltså flera år innan trenden slagit igenom. Väldigt avant garde av mig.

First year in  high school, I decided to color my hair gray. I’m actually a little impressed by myself, because this was several years before the gray hair-trend came. I was very avant-garde back then, hahah.

… men pionjär eller ej så vek jag mig och återgick till rött. Hade ofta BRUTALA hårförlängingar och löslugg på den här tiden :’)

But then I went back to red again. I experimented a lot with BRUTAL hair extensions and fake bangs :’)

Stannade med mitt röda svall i flera år. Tills jag flyttade till Berlin, lärde mig ett och annat om livet, för första gången hade möjligheten att helt själv välja vilka personer jag ville omge mig med, var lyckligt och olyckligt kär, på gränsen till galen, fick identitetskris och på något sätt kände att jag växt ur personan jag skapat som den lilla hipstertjejen från Umeå. Kände behovet av att visa detta skifte även visuellt.

I had red hair for several years. Until I moved to Berlin, I learned a lot of things about life and for the first time had the opportunity to freely choose which people I wanted to surround myself with, fell in love and got my heart broken, almost went mad, got an identity crisis and finally somehow felt that I had grown apart with the persona I had created, the little hipster girl from Umeå. I think I felt the need to state this visually too.

Så jag försökte mig på att bli blond. Som bekant är röda pigment den jävligaste sorten om man vill bleka håret, så jag gick omkring med en ganska märklig orange-blond ganska länge.

So I tried to become blonde. As you know, red pigments are extremely hard to get rid of when you bleach your hair, so I had this strange orange blonde for quite some time.

Nästa steg i min identitetskris yttrade sig i att jag klippte lugg. Av alla frisyrer jag haft måste jag säga att detta är en av dem jag har svårast att förstå i efterhand. Ser det inte mest ut som en märklig peruk? Haha.

The next step in my identity crisis was that I cut bangs. Of all the hairstyles I’ve had, I have to say that this is one is the one I have the hardest time understanding. It looks like a wig, haha.

Pendlade mellan grått, blont och märkliga silverschampo-experiment som ofta resulterade i blå och lilaskiftande hår. En jul när jag återvände till Umeå såg jag ut såhär.

Went back and forth between gray, blonde and strange silver shampoo experiments that often resulted in blue and lilac hair. I looked like this one Christmas when I returned to Umeå.

Samma jul bestämde jag mig än-tli-gen för att bli av med mina stackars längder som genom åren fått utstå både en två och fem blekningar. Även denna gång tror jag att förändringen var ett uttryck för något jag ville lägga bakom mig, efter en jobbig höst kände jag mig äntligen lite lättare. Stack iväg på äventyr i Karibien med mina tjejpolare.

That same Christmas I decided to get rid of my damaged long hair, and for the first time since I was a little kid try a bob. I think that also this change was an expression of something I wanted to put behind me. I felt lighter afterwards.

Den blonda boben hängde med i ett par år..

I sticked to my blonde bob a couple of years…

… med undantag för ett par tillfällen med hårförlängningar då jag bodde i Göteborg. I efterhand har jag nästan förträngt att jag bott i Göteborg alls.

… apart from some occasions when I wore extensions in Gothenburg. Gosh, I’ve almost forgotten that I actually lived in Gothenburg for a year. 

Efter ett hårjobb för Loreal insåg jag möjligheterna med kortvariga toningar och färgbomber. Började experimentera med diverse färger samtidigt som jag blev tillsammans med Sean och flyttade tillbaka till Berlin. En stad man omöjligen sticker ut i oavsett vilken färg på håret man har, haha.

After a hair shoot for Loreal, I realized the endless possibilities of non permanent colors. I started experimenting with various colors while I got together with Sean and moved back to Berlin. A city no-one will turn their heads when you pass by no matter which haircolor you have. 

Någon gång i våras överlät jag makten över mitt hår till vår goda vän, och hårexperten, Tony. Detta var resultatet av vår första session.

This spring, I gave power for my hair to our good friend, and hair expert, Tony. This was the result of our first session.

Lagom till sommaren övergick jag till blont igen.

Went back to blonde again over the summer.

… och så tog jag slutligen tag i mina drömmar om mörkt hår (efter att återkommande gjort inlägg i stil med detta sedan 2015, haha). Ska jag vara ärlig tror jag att jag hittat MIN frisyr, plötsligt tycker jag att alla andra frisyrer jag haft ser lite lite konstiga ut. Haha. Tänk att det skulle ta mig sju år, en handfull identitetskriser och tio olika hårfärger att äntligen hitta hem.

… and then I finally colored my hair dark (after making posts like this one once in a while ever since 2015, haha). To be honest, I think I’ve found MY hairstyle. Suddenly I think all the other hairstyles I’ve had looks a bit strange. Haha. Who would have thought it would take me seven years, some identity crises and ten different hair colors to finally find the right one.

BURN

Håll i er. Här kommer eventuellt den äldsta spaningen som gjort i modern tid: men det är något helt övermagiskt med kombinationen hav+solnedgångar. Den oändliga horisonten och brinnande färgerna ger en sådan märklig känsla av typ, vördnad, som man sällan får annars. Slut på spaning.

För övrigt kan jag tillägga att baddräkten kommer från Cheap Monday och att vi vid det här laget nog börjar närma oss slutdestinationen på vår roadtrip: LA. Hoppas ni mår bra <3Okay guys, this is probably the most obvious thing ever written in this blog. Here it comes: there’s something completely overwhelming with the combination of the sea + sunsets. Isn’t it? The endless horizon and burning colors makes you feel very small yet thankful, in a way you rarely feel otherwise. That’s all.

By the way, let me add that the swimsuit comes from Cheap Monday (love it) and that we are probably starting to approach the final destination on our roadtrip by now: LA. Hope you’re great out there!



Pictures from our stay in Turkey last month.

SUMMER DIARY PT 3 – STOCKHOLM

Tänk att det tagit mig hela vägen in i vintern att få ut mina summer diaries-inlägg. Men kanske gör det hela konceptet lite mer effektfullt, kanske njuter vi ännu mer av att få drömma oss tillbaka till sommarvärmen, ledigheten och solen nu. Jag tror det.

I realized that it has taken all the way into winter time to finish my Summer Diaries posts. But maybe the seasonal contrast makes the whole concept even more dreamy, maybe we’ll enjoy imagining the summer heat, free time and the sun even more now. I think so.

I detta inlägg har vi precis anlänt till Stockholm. Efter en kärleksfull Umeå-vistelse, en svettig jobbresa till Amsterdam och en ofrivillig natt i Riga vaknade jag plötsligt upp till strålande sol i seans mammas lägenhet.

We had just arrived to Stockholm after a love filled Umeå stay, a sweaty working week in Amsterdam and an involuntary night in Riga. This is me, the first morning in seans mum’s apartment.

Min kille var nyklippt och gulli där han satt och väntade på bussen. Det var så varmt i lokaltrafiken, passagerare var blanka i pannorna och tunnelbanevagnarna luktade svett. Man tog varje chans att slänga sig i vattnet för att skölja bort dåsigheten värmen förde med sig.

My boi was cute in his new haircut waiting for the bus to town. The public transport was unbearably hot these days, Sweden isn’t made for this climate. The air in busses and subway was heavy and sweat-smelling. 

Flera kvällar i veckan spenderade vi på barer, klubbar och tillställningar där Sean eller vänner till oss spelade. Efter att i flera år hört folk prata om trädgården hit och trädgården dit, var jag äntligen där för första gången. Starkast intryck gjorde de drömmiga dekorationerna, ursäkta men hur fint med maneter som flyter i luften ovanför bar och dansgolv???

We spent several evenings of the week at bars, clubs and events where Sean or friends of us played music. 

En av seans polare hade köpt en segelbåt. Han kom och hämtade upp oss på bryggan nedanför Seans mammas lägenhet och sedan spenderade vi en heldag med att driva omkring i solen.

One of seans mates had bought a sailboat. He came and picked us up at the dock below the Sean’s mum’s apartment and then spent a full day floating around in the sun.

Några andra vänner bjöd med oss till skärgården för att få hänga i deras sommarhus. Detta var det bästa med sommaren 2018- saker bara hände utan att man lyfte ett finger för att försöka planera något. Ena dagen befann man sig på en segelbåt, nästa spenderade man på en fest på ett badhus och sedan vaknade man upp på en ö i skärgården.

Some other friends invited us to the archipelago to hang in their summerhouse. This was the best thing about summer 2018: things just happened without anyone spending time on planning or preparing . One day we found ourselves on a sailboat, the next one was spent at a party in a bathhouse and then woke up on an island in the archipelago.

Det var ett väldigt fint dygn, våra hosts visade oss var de spenderat sina somrar genom åren. Vi klättrade upp på berg och luktade på lakritsväxter och åt alla måltider utomhus och kastade bollar till hunden Billie som inte riktigt vågade hoppa från bryggan utan hellre tog trappan ned i vattnet.

Our hosts showed us where they’ve spent their summers over the years. We climbed up on mountains and smelled licorice plants and ate all meals outdoors and threw balls to the dog Billie who did not really dare to jump from the bridge but rather took the stairs into the water.

En dag åkte vi in till stan till vad vi trodde skulle vara en soft pride-brunch i solen. Plötsligt blev vi istället indragna i prideparaden av vårt sällskap, och dansade staden och dagen igenom.

One day we went to town to what we thought would be a soft brunch in the sun. Suddenly we were dragged into the pride parade by our friends instead, and ended up dancing the city and the day through.

Sjöng, high-fiveade, gjorde nya kompisar, mötte gamla kompisar, skålade. Totalt nedsmittade av den euforiska stämningen och en kamp som inte är våran men samtidigt allas. Kom inte hem förrän sent på natten med ömma fötter och glitter på kläderna.

Sang, high-fived random people, made new friends, met old friends. Totally absorbed by the euphoric atmosphere and the fight that is not ours but at the same time everyones. Didn’t come home until late at night with sore feet and glitter on our clothes.

Den sociala biten innebär ju alltid ett ganska intensivt schema när vi väl är i Stockholm. Middagar, examensfest och födelsedagskalas avlöste varandra.

We always have a lot of social events to attend when we’re visiting Stockholm. Dinners, graduation parties and birthday parties.

Passade också på att shoppa lite second hand och svenska märken. Det ÄR faktiskt mycket bättre shopping i Stockholm än Berlin, speciellt när det kommer till second hand. Berlin lever upp till många av sina rykten men att det är en bra second hand stad måste jag ändå dementera.

Also did some shopping. The shopping in Stockholm is actually much better than Berlin, especially when it comes to second hand. Berlin lives up to many of its rumors, but not that it’s a good second hand city.

Sist men inte minst hade jag lyxen att för första gången på länge få lite hederlig kvalitetstid på tu man hand med min storasyster. Om det är något jag saknar i min tillvaro så är det att kunna ta spontana kvällspromenader med henne.

Efter drygt två veckor mitt i smeten tog vi bussen ut till ingenstans, men det berättar jag om i sista delen av sommardagboken. PÖSS.

Last but not least, I got to spend quality time with my sister for the first time in a long time. If there is something i miss in my current life situation, it’s possibility to take spontaneous evening walks with her.

After just over two weeks in Stockholm, we took the bus to the countryside, but I’ll tell you more about that in the last part of the summer diary. Kisses.

SUMMER DIARY PT 1

SUMMER DIARY PT 2

A JACKET FOR TWO

Lyxen att få gå omkring med denna lilla skrutt innanför jackan en kall höstdag. Det låter så fånigt, men jag uppskattar verkligen vår lilla relation. Det är något fint med att vi med tiden lärt oss kommunicera med varandra och att hon är så tillfreds med Sean och mig efter att ha hängt här varje vecka de senaste månaderna. Varför kan inte alla relationer till människor vara så enkla och direkta? Haha. Ser fram emot att återförenas när vi är tillbaka i stan.

När ni läser det här har vi precis hämtat ut vår hyrbil, lämnat San Fransisco och påbörjat vår roadtrip. WAH. Glöm inte att hänga med på Instagram! PUSS.

Few things are cozier than walking around with this little creature in my jacket a cold autumn day <3 It sounds so silly, but I really appreciate our little relationship. I just think it’s so nice that we’ve eventually learned to communicate with each other and that she is so comfortable with Sean and me after hanging here every week the recent months. Why can’t all human relationships be so easy and direct? Haha. Looking forward to reuniting with her when we’re back in town.

When you read this, we’ve probably just picked up our rental car, left San Francisco and started our roadtrip. WAH. Do not forget to keep up with us on Instagram! KISSES.

REALITY CHECK :P

Älsklingar. Nu var det ganska länge sedan jag visade något annat än de noga utvalda och redigerade bilderna jag brukar posta i outfits och samarbeten. Så: lite på samma tema som förra helgens diskussionsinlägg vill jag påminna om HUR MÅNGA knäppa och helt oanvändbara bilder vi tar vid varje fototillfälle (uppenbarligen har jag stora problem att posera utan att räcka ut tungan gång på gång). Utan vidare förklaring, här kommer en härlig bildserie bilder vi av obvious reasons inte valde att publicera:

Sweethearts. It was quite a while since I showed anything else than the carefully selected and edited photos I usually post in outfits and collaborations. So, on the same theme as last weekend’s discussion post, I would like to remind you of HOW MANY weird and completely useless images we take at each shoot (obviously I have big problems posing without flashing my tongue). Without further explanation, here’s a lovely series of pictures we OBVIOUSLY did not choose to publish:

😛 PUSS!! 😛

Hugs!! 😛