Idag vaknade jag för nionde gĂ„ngen i den fina trĂ€stugan vi bor i hĂ€r pĂ„ ön Culebra (vi bor i stugan som syns pĂ„ sista bilden). Ălskar att vakna hĂ€r, och hade det inte varit för tupparna utanför som skriker mellan klockan 5 och 7 varje morgon skulle jag inte tyckt det vad det minsta skönt att ta bĂ„ten och flyget till Mexico pĂ„ tisdag.
Den hÀr ön Àr vÀldigt liten, sÄpass liten att vi gÄng pÄ gÄng möts av höjda ögonbryn dÄ vi berÀttar att vi stannar pÄ ön i tio dagar (-va?! Man hinner vÀl se allt pÄ tvÄ dagar?) och att vi numera Àr tjenis med pretty much alla öbor i stan.
Sedan vi kom hit har vi kört runt i golfbil, legat pÄ rygg i turkosblÄtt vatten, kÀkat supergoda burritos, simmat med havssköldpaddor (topp tre det bÀsta jag gjort!!) och pratat, diskuterat och skrattat mÄnga lÄnga kvÀllar pÄ balkongen. Den hÀr resan Àr en himla fin paus frÄn verkligheten.
Today I woke up for the ninth time in the wooden cottage we live here on the island of Culebra (we live in the cottage on the last picture). I just love to wake up here, and if it wouldn’t be for the roosters outside screaming between the hours of 5 and 7 every morning, I wouldn’t have wanted to take the boat and flight to Mexico on Tuesday at all.
This island is very small, so small that we repeatedly met with raised eyebrows when we tell you that we stay on the island for ten days (va?! You have time well see everything in two days?) and that we now are familiar with pretty much all the islanders here.
Since we came here, we have been driving around in a golf car, floating on our backs in turquoise blue water, eat super tasty burritos, swim with sea turtles (mahh one of the coolest things I’ve done) and talked, discussed and laughed many long evenings on the balcony. This trip is an amazingly nice break from reality.