Okategoriserade

In collaboration with Nike.
Top- HERE, Tights- HERE, shoes- HERE, bra- HERE.

För några veckor sedan bad Nike mig att vara med i deras Believe In More-kampanj. Ett initiativ med syfte att inspirera kvinnor att vara starka, självsäkra och aktiva. Det är klart jag vill! Jag, som haft så många motsättningar mot träning och sport; som aldrig känt mig som någon atlet (tvärtom), aldrig varit tävlingsinriktad nog att se vitsen med att ägna flera timmar och dagar åt att sparka på en boll, och aldrig haft det fysiska självförtroendet med mina långa armar och ben att ge mig in i matcherna till 100% på skolidrotten. Jag som också alltid varit en klassisk “duktig flicka” och känt hur de gånger jag gett mig in i sport eller träning ofta fastnat i ett trist prestations-fokus, inte riktigt kunna se det för vad det är. En lättnad, en paus från allt annat och en självförtroendeboost som får en att vilja tro på mer.
Nike ville att jag skulle dela med mig av min historia med min sport, löpning, för att peppa och inspirera andra. Här är den.

A few weeks ago, Nike asked me to be a part in their Believe In More-campaign, a initiative to inspire women to be bold, confident and active. My pleasure!

I have never in my life identified myself as an athlete, I’ve never really liked the PE classes in school, never been really good at any sport and never really understood the hype around rooting for a special team and watch matches on the TV. I think I actively avoided the sports community for a long time since I’ve never really been very competitive and couldn’t really relate to the other kids who lived their sports.

Though all this, I’ve found out that being active is a vital part of a happy life for me. It’s not about preforming great results, winning or beating records- I have enough pressure on me as a young woman running my own business anyway. It’s about living in the moment, letting go of everything else for a while. A relief.
Most of the time it doesn’t really matter if I’m playing around on a basketball court with friends, dancing the night away or walking in the forest a sunny day, but the one thing that really has given me the most focus and motivation since I discovered it in my early teens is running. It’s like a little break from everything else, an hour just for myself. I run when I’m stressed out, confused, heartbroken, have PMS but also when I’m happy and in a very good place in life. I run on the beach in my summerhouse, through the snow and ice in the winters, in new cities I go to when I travel, along the canal in my hoods in Berlin, or like in the pictures above; by the sea visiting Sean’s family some week ago. I’m certainly not the fastest runner, and I’m not always running that often. But when I do, it always makes me feel a little bit more confident, bold and active, and it definitely makes me believe in more.

Sweater- ADER, Dress- HERE, Shoes- HERE

Hej alla glada! Här är resten av looken jag gav er en tjuvkik på förra veckan. Älskar min nya tröja från favvomärket ADER Error! Om ni inte kollat in dem när jag skrivit om dem tidigare tycker jag verkligen att ni ska passa på att göra det nu. Verkligen en ultimat kombination av lekfullt, oversize, snygga silhuetter och androgynitet. Mums!

Hello happy people! Here’s the rest of the look I gave you a sneak peek of last week. I just love my new shirt from ADER Error! If you didn’t check them out when I wrote about them earlier, I really think you should do it now. Truly an ultimate combination of playfuless, oversized fits, stylish silhouettes and androgyness. Yum!

-Ebba, hur går det med dina avocados egentligen??
Tackar som frågar! De växer och frodas! Vad som en gång i tiden var en stackars grodd har blivit en hel liten skog av halvmetershöga blivande avocadoträd. Hur kommer det sig? Jo, för att jag har hittat det ultimata sättet för kärnorna att trivas och bilda rötter. Såhär går jag till väga:

-Ebba, how are your avocados doing?
Thank you for asking! They are growing and thriving! What once upon a time was one single seed has become a whole little forest of half-meter-high soon-to-be avocado trees. How come? Because I have found the ultimate way for the seeds to thrive and form roots. Here’s the secret:

När avocadomackan är uppäten tvättar jag och skalar kärnorna. Sedan lägger jag dem i en bytta som jag täcker med plastfolie och ställer på golvet.

When the avocado sandwich is eaten, I wash and peel the seeds. Then I put them in a pot that I cover with plastic wrap and put on the floor.

Eftersom vi har golvvärme blir det härligt varmt och fuktigt där inne, precis som dessa små kärnor vill ha det. Jag brukar byta vatten ungefär två gånger i veckan. Om man inte har golv-värme kan man till exempel ställa kärnorna på ett element.

Since we have underfloor heating, it gets warm and moist inside, just like these little seeds wants it. I usually change water about twice a week. But if you don’t have floor heating, you can put the seeds on an element.

Efter en till två veckor har kärnorna spruckit upp och och en liten svans börjat titta fram. Då brukar jag trycka in tandpetare i sidorna och sätta dem i en burk med rumstempererat vatten med “svansen” nedåt. Efter detta brukar det ta kanske en vecka innan avocadon börjar växa uppåt, och när det väl händer går det fort- ibland känns det som att de växt över en centimeter under natten när man tittar till dem på morgonen.

After one to two weeks the seeds have burst up and a little tail began to grow. Then I usually put toothpicks on the sides and put them in a can of room-tempered water with the “tail” downwards. After that, it usually takes a week before the avocado begins to grow upwards, and when if finally does, things are happening fast. Sometimes it feels like they grow over a centimeter during the night when I look at them in the morning.

Vi har inte riktigt bestämt om vi ska plantera våra eller fortsätta ha dem i vatten, jag tycker att det är så fint att se rötterna genom glaset samtidigt som jag vet att de trivs bättre i jord när det blivit så pass stora som våra. Vi får se. Lycka till med avocadoträden nu!

We haven’t really decided whether to plant ours or continue to have them in water, I think it’s so nice to see the roots through the glass though I know that they feel better in soil when they have become as big as ours. We’ll see. Good luck with your future avocado trees now!

Clothes- Wrangler

Whoopwhoop! Med dessa bilder säger jag tack och bock för årets festivalsommar. Nu ska vi bege oss från Norberg-festivalen till Umeå! Nog är det svinkul med festival, dans, lera, människor och bus men nu är jag SÅ redo för de norrländska skogarna. Ska försöka spendera så mycket kvalitetstid det bara går med syrran, bästisarna och mamma och pappa nu innan jag åker vidare till Milano för en plåtning och sedan hem till Berlin.

Whoopwhoop! With these pictures, I’m saying goodbay to this year’s summer festivals. Now we’ll head from the Norberg Festival to Umeå! Festival life, dance, people and music may be A LOT of fun, but now I’m SO ready for the forests up north. I’ll try to spend as much quality time as possible with my sister, best friends and mum and dad now before moving on to Milan for a shoot and then home to Berlin next week.

En egenhet jag haft för mig ända sedan jag var liten är att sträcka ut tungan så fort jag koncentrerar mig på något. Tydligen krävs väldigt mycket koncentration för att fotograferas, för en handfull bilder från varje plåtning jag gör brukar se ut såhär. Tyckte de var lite för roliga för att raderas när jag rensade datorn tidigare, kan man inte inspirera kn man väl underhålla. Haha.

A habit I’ve had ever since I was little is to use my tongue everytime I’m concentrate on something. Obviously, a lot of concentration is required to be photographed, because a handful pictures from each shoot always turns out like this. I thought they were a little too funny to delete when I cleaned the computer harddrive earlier, if I can’t inspire you, at least I can entertain you. Haha.