EVERYDAY

Här är ett gäng bilder från igår då jag plåtade hela långa dagen med Material Girl Magazine och John Freida! Visar mer sen! Jag hade nästan glömt hur euforiskt kul det kan vara on set på en plåtning med ett inspirerande team där stylist, fotograf, hårstylist, make up artist och uppdragsgivare bara matchar i stil och vision. Jag älskade verkligen varje styling och fick dessutom känna att jag gjorde ett riktigt bra jobb. Hurra! Visar er resultatet så fort tidningen kommer ut!

Idag ska jag springa runt på alla presskontor i stan, det är nämligen pressdagar i Berlin (som jag nämnde igår). Sen är det äntligen helg och fy tusan vad skönt det ska bli. Glad fredag finisar!

Here are a bunch of pictures from yesterday when I was shooting all day long with Material Girl Magazine and John Freida! I’ll show more bts later! I had almost forgotten how euphorically fun it is being on set on a photo shoot with an inspiring team where stylist, photographer, hair stylist, make up artist and clients only have the same style and vision. I really loved every styling and also feel that I did a really good job. Hurray! I’ll show you the result as soon as the magazine comes out!
Today, I’ll run around visiting all the press offices in town, because it’s press days in Berlin (which I mentioned yesterday). Then it’s finally weekend, yaaaaaaasssss. Happy Friday babes!

Cushion- Evermade Bench- Ziito

Nyvaken och nyduschad Ebba imorse. Igår eftermiddag klev jag alltså innanför dörren till min lägenhet i Berlin igen, efter nästan tre månaders resa. Helt ärligt har jag varit så himla rädd för det ögonblicket, för vilken känsla som skulle komma att infinna sig då jag sparkat av mig skorna i hallen och rullat in väskan i mitt rum. Men vet ni vad? Det kändes SÅ SKÖNT. Det är så himla himla lyxigt att få sova i sin egna säng, laga sin egna mat och bara få vara sin egen för ett tag. Sara och Kevin som tagit hand om lägenheten när jag varit på vift har gjort ett strålande jobb, hela lägenheten är så estetiskt tilltalande, haha.

Idag måste jag ägna all min tid åt upp-packning, tvätt och städning. Vill göra mig hemma på riktigt innan jag sätter igång med fler projekt nu. Bare with me, snart är jag helt tillbaka på banan igen! xx

A newly awake and just showered Ebba earlier this morning.
Yesterday afternoon I opened the door to my own apartment in Berlin again, after almost three months of traveling. Honestly, I’ve been so damn scared of that moment, of what feelings that would attack me when taking the first step through the door. But you know what? It felt so good. It’s such a blessing to sleep in my own bed again, cook my own food and just get to be my own for a while. Sara and Kevin who took care of the apartment while I was away have done a brilliant job, the whole place is so aesthetically pleasing, haha.

Today I must devote all my time to unpacking, washing and cleaning. I want to feel that I’m home for real before I start with more projects now. Bare with me, soon I’m completely back on track again! xx

Bench from Ziito and pillows from Evermade

Idag vaknade jag för nionde gången i den fina trästugan vi bor i här på ön Culebra (vi bor i stugan som syns på sista bilden). Älskar att vakna här, och hade det inte varit för tupparna utanför som skriker mellan klockan 5 och 7 varje morgon skulle jag inte tyckt det vad det minsta skönt att ta båten och flyget till Mexico på tisdag.

Den här ön är väldigt liten, såpass liten att vi gång på gång möts av höjda ögonbryn då vi berättar att vi stannar på ön i tio dagar (-va?! Man hinner väl se allt på två dagar?) och att vi numera är tjenis med pretty much alla öbor i stan.
Sedan vi kom hit har vi kört runt i golfbil, legat på rygg i turkosblått vatten, käkat supergoda burritos, simmat med havssköldpaddor (topp tre det bästa jag gjort!!) och pratat, diskuterat och skrattat många långa kvällar på balkongen. Den här resan är en himla fin paus från verkligheten.

Today I woke up for the ninth time in the wooden cottage we live here on the island of Culebra (we live in the cottage on the last picture). I just love to wake up here, and if it wouldn’t be for the roosters outside screaming between the hours of 5 and 7 every morning, I wouldn’t have wanted to take the boat and flight to Mexico on Tuesday at all.

This island is very small, so small that we repeatedly met with raised eyebrows when we tell you that we stay on the island for ten days (va?! You have time well see everything in two days?) and that we now are familiar with pretty much all the islanders here.
Since we came here, we have been driving around in a golf car, floating on our backs in turquoise blue water, eat super tasty burritos, swim with sea turtles (mahh one of the coolest things I’ve done) and talked, discussed and laughed many long evenings on the balcony. This trip is an amazingly nice break from reality.

För ett tag sedan snörade jag och den här fina människan på oss våra vinterkängor, promenerade över älven i motvind…

A while back, this awesome person and I put on our winter boots and jacket and crossed the river to….

… för att gå på bildmuseet! Det är en av alla spännande kultursatsningar som gjorts i Umeå det senaste decenniet. Här finns samtida konst i alla slag; fotografi, arkitektur, design och allt däremellan. Dessutom är det helt gratis. Jag har gått på många museum i Berlin, Stockholm och andra städer jag besökt, men Bildmuseet förblir ett av de bästa jag vet.

.. go to Bildmuseet (ot “the picture museum”)! It’s one of all the exciting cultural initiatives in Umeå the last decade. It features contemporary art of all kinds; photography, architecture, design, and everything in between. Moreover, it’s completely free. I’ve been to maaaany museums in Berlin, Stockholm and other cities I’ve visited, but Bildmuseet remains one of my absolute favorites.

En av utställningarna som pågick när vi var där heter “The World Was Flat” och handlar om idéer om tid och rum genom tiderna- först var jorden platt och snart blir den ett hologram.

One of the ongoing exhibitions when we were there was called “The World Was Flat” and was about ideas of time and space through the years- first earth was flat and soon it’ll be a hologram.

En del i utställningen bestod av ett par glasögon som tog en till en hologram-värld. Spejsat.

One part of the exhibition consisted these glasses that took you to a hologram world. Cool.

En annan utställning handlade om ljus. Enkla reflekterande material skapade svinhäftiga ljusinstallationer. Det såg så enkelt ut att jag blev sugen på att försöka mig på att bygga något i samma stil i min lägenhet. Allt som behövs är speglar och ljuskälla.

Another exhibition was about light. Simple reflective materials created supercool light installations. It looked SO simple that I started thinking about building something in the same style in my apartment. All that’s needed is mirrors and lamps.

När det mörknade lämnade vi bildmuseet och gick vidare…

When we had checked out all the exhibitions, we left Bildmuseet and walked to…

Till det grymma kvinnohistoriska museet! Inte lika stort och påkostat, men oj så välgjort, peppigt och viktigt. De senaste åren har kulturutbudet vuxit enormt här, vilket är så himla himla fint.

To the awesome women’s history museum! Not as large and fancy, but oh so well made, encouraging and important. The cultural life has grown tremendously here the recent years, it makes me so happy to see that the state really focus on culture.

Avslutar med en bild på denne lille krabat vi passerade på vägen hem. Those eyez!

We passed by this little cutie on our way home. We wanted to take him with us! haha

Känns som att min blogg har varit så “bloggig” på sistone. Jag gör ju SÅ mycket mer än att testa beauty-produkter, klä mig i fashionabla outfits och posera framför kameran.
Jag förlorar i kortspel mot familjen, kompisdejtar/uppehåller Ebba på cafét hon jobbar på och promenerar i skogen, till exempel. Därför tänker jag ta med er på en helt vanlig eftermiddags prommis i Umeå:

I feel that my blog had been a little commercial lately.
I do so much more than test beauty products, dress in fashionable outfits and pose in front of camera in my everyday life. I lose quiz games with my family, distract Ebba at the café she works by taking a coffee by the counter talking to her and walk in the woods with the dogs, for example. So in this post I will take you with me on one of my ordinary afternoon walks in Umeå:

Först och främst är det viktigt att klä sig rätt. Jag har fått för mig att jag inte gillar jackor, så jag klär mig i lager på lager av tjocktröjor istället (jag har knappt använt jacka alls i år. Vet inte varför men helt plötsligt känner jag att jag får lite klaustro av jackor? Sjukt märkligt, haha). Plus världens ballaste kepa med öronlappar och allt.

First and foremost it’s important to dress properly. By some strange reason I have a period when I don’t want to wear jackets (don’t ask me why), so instead of a jacket I put on layers and layers of sweaters. Plus this super cool cap hat with earflaps, haha.

När kläderna är på prompar jag och hundarna ut i skogen. Ville börjar bli gammal (och aningen överviktig), så han går väääldigt långsamt.

When the clothes are on, the dogs and I start walking into the woods. Ville is getting old (and slightly overweight, haha), so he walks veeery slowly.

…Men å andra sidan gör det att jag får tid att stanna och uppskatta hur andlöst vackert vintersverige kan vara, även om vi nästan inte fått någon snö.

… But on the other hand, that gives the time to stop and appreciate how breathtakingly beautiful winter in Sweden can be, even if we almost have no snow.

Jag har just upptäckt broddar! Här har jag gått och varit livrädd för att halka varje vinter i 20 år helt i onödan.

I just discovered spikes grips! I’ve been terrified of slipping every winter for 20 years now without knowing that the solution is so easy.

Kombon hundar+skogen gör mig så glad.

The combination of dogs plus nature makes me sooo happy!

När kinderna rosiga, tårna frusna och benen trötta åker jag hemåt innan mörkret hinner falla. Den här vyn är så himla mycket “hemma” för mig, jag har passerat den här bron i princip varje dag sedan jag var 14. När jag kommer hem kokar jag antagligen kaffe och sätter mig med jobb i väntan på middag som pappa lagat. Vilken jäkla lyx det är att bo hos päronen när man glömt bort hur bra dom är på att skämma bort en.

When my cheeks are red, my toes are frozen and my legs are tired I go back home before it gets dark. This view is soo “home” for me, I’ve crossed this bridge almost every day since I was 14.
When I get home I make myself some coffee and sit down with my work by the computer while waiting for the dinner dad is making in the kitchen. It’s soooo nice to live with your parents for a while when you have forgotten how they spoil you.