Veckans start: Vaknade av att det ringde på dörren. Det händer väl sisådär en gång i veckan att brevbäraren hinner ringa på innan vi klivit upp, och då är det snabba puckar som gäller för att komma fram till dörren innan hen ger upp och kör iväg. Vanligtvis är det Sean som kvickt som en brandman på utryckning får klä på sig och skynda fram till dörren, men idag var det jag som i sista sekund fick på mig mjukisbyxorna bakochfram och tröjan utochin innan jag öppnade.

The start of the week: Woke up when the door bell rang. Sometimes the postman arrives before we get out of bed, which means that we have to be super quick from bed to door to open before he/she gives up and leaves. Normally, Sean is fast as a firefighter on expulsion to get dressed and hurry to the door, but today he was away so I was the one jumping out of bed when the doorbell rang. While running to he door I put on my sweatpants backwards and my sweatshirt inside out, haha, but I got there in time.
.

Veckans to-do: Fixa kinesiskt, mongoliskt och ryskt visum. Lalalala någon som kan gissa vilken tidigare nämnd drömresa vi ska göra i höst?

This week’s to-do: Arrange Chinese, Mongolian and Russian visa. Anyone who can guess which a previously mentioned dream trip we’ll do this fall?

Förra veckan: Last week:

(heheh insåg precis att denna bild avslöjade den lilla gåtan ovanför ganska ordentligt) Eftersom Siri och Waldemar varit på besök i veckan har vi försökt att hålla oss borta från kontoret lite extra mycket. I tisdags var det till exempel 29 grader ute så då cyklade vi två mil till Müggelsee för att bada, läsa bok, äta frukt och spela spel på stranden.

(Heheh just realized that this picture revealed the little mystery above) Since Siri and Waldemar have been visiting us in Berlin this week, we have tried to keep away from the office more than usual. On Tuesday, for example, we had 29 degrees outside, so then we biked twenty kilometers to Muggelsee to swim, read a book, eat fruit and play games on the beach.

Det hela var en fantastisk dag förutom att jag 1) underskattade längden av två mil dit, eller fyra mil fram och tillbaka till stranden, vilket resulterade i en riktigt öm rumpa. 2) att jag på vägen tillbaka fick en fluga i ögat som jag inte lyckades få ut förrän vi nästan var hemma. I övrigt: en fantastisk dag, som sagt.

It was a fantastic day, except from that I 1) underestimated the length of the twenty kilometers there, or forty kilometers back and forth to the beach, which resulted in a really sore ass. 2) that on my way back I had a fly in my eye, which I did not manage to get out until we were almost home. But except from that: a fantastic day.

I onsdags fraktade vi hem vår efterlängtade soffa! Hurra! Den är så djup att man utan problem kan ligga två personer i bredd och läsa böcker eller tidningar, och så skön att man aldrig vill ställa sig upp igen.

On Wednesday we picked up our new couch! Hurray! It’s so deep that you can easily lay two people next to each other and read books, and it’s so comfortable you never want to get up again.

I torsdags jobbade jag hela dagen, men avrundade kvällen med en öl på rooftopbaren Klunkerkranich i Neukölln med Sirpan och Walle. Helgen har varit väldigt lugn; sen brunch, öl hos vänner, parkhäng med grill och filmkväll i soffan. Känner mig faktiskt riktigt utvilad denna måndag.

On Thursday I worked all day, but rounded the evening with a beer on the rooftop bar Klunkerkranich in Neukölln with Sirpan and Walle. The weekend has been very calm; Late brunch, meeting up friends, park hang-outs with barbecue and movie nights in the new couch.

Veckans inköp: När dagens jobb är klart ska jag och Siri ta en liten shoppingrunda. Minns inte senast jag “shoppade med tjejkompis” på det sättet, haha. Måste vara minst ett år sedan. Ska i alla fall hålla ögonen öppna efter ett skärp i stil med det nedan. Har nämligen upptäckt att jag inte äger ett endaste?

Purchase of the week: After finishing today’s work, Siri and I will go shopping. I seriously can’t remember the last time I went “shopping with a girlfriend” like that, haha. Must be at least a year ago. In any case, I’ll keep my eyes open for a belt like the one below. I have realized that I actually don’t own a single belt!

Veckans inlägg: Lite mer sommardagbok, förhoppningsvis en outfit, lite höst-inspo och så. Några önskemål?

The week’s post: A little more from my summer diary, hopefully an outfit, a little autumn inspo and so on. Any wishes?

Bilder från en av våra sista kvällar på Öland. Vi hade precis klättrat på klipporna vid kusten en bit norrut, åkt hem barfota i bilen med fötter som var för smutsiga för att stoppas ner i skorna igen (det är något så sjukt somrigt över att åka bil barfota).

Okej, vardagen snurrar på rätt fort här just nu. Vi har så många vänner på besök! Den ena semesterglada kompisgruppen byter av den andra, så vi behöver aldrig packa ihop gästsängen i vardagsrummet. Sommaren i Berlin håller alltid högt tempo, saker händer hela tiden och det är knappt man hinner lägga sig på mage i sängen och slö-scrolla igenom instagram ens i fem minuter. Enorm kontrast från tillvaron på bilderna ovan, haha, men jag klagar inte. Kram på er.

Pictures from one of our last evenings on Öland. We had just been by the sea, climbed on the big orange cliffs, sat on them and looked down at The Great Blue. When the sun began go down we went home barefoot in the car, because our feet were too dirty put on the shoes again (there’s something about riding car barefoot that gives me so much summer feelings).

We have so many friends who are visiting now. We host one vacation happy group of friends after the other so we never have to put away the guest bed in the living room.
This, in combination with work, takes up all my time right now. Summer in Berlin always keeps a high pace, things happen all the time. Huge contrast from the life we lived on the images above, haha. Hugs!

Jag har funderat fram och tillbaka på hur jag på bästa sätt ska kunna berätta för er om mitt sommarlov. Jag har så mycket intryck jag vill dela med mig av, men vill liksom inte tvinga er att läsa en hel roman heller. Därför har jag valt att dela upp det i korta stunder som på något vis fastnade i mig. Här, från vår allra första semestervecka, har vi nio små vykort från Öland:

I’ve been thinking about how to tell you about my summer vacation in the best way possible. I have so many impressions I want to share with you, but I don’t want to bore you with an entire novel either. Therefore, I’ve chosen to divide it in short moments that somehow stuck with me after the trip. Here’s nine moments from our very first vacation week spent on Öland:

Semesterns första dag spenderades på flygplan och flygplatser. Vi försökte slumra mot varandras axlar och i varandras knän i olika skeva konstellationer, men jag lyckades aldrig zona ut tillräckligt mycket för att somna. Satt och funderade på hur de kommande veckorna skulle te sig, hur det skulle vara att bo tillsammans med Seans familj, jobbet jag lämnat bakom mig och vilka vänner vi skulle anförtro vattnandet av våra plantor åt.

We spent the first day of the holiday on airplanes and airports. We tried to sleep on each other’s shoulders and in each other’s knees in different skewed constellations, but I never managed to relax enough to fall asleep. Reflected on how the coming weeks would be, how it would be to live with Sean’s family, the work I left behind me and which friends we should entrust with the watering of our plants.

Han visade mig skogen på Ölands norra spets, där vinden format trädstammarna till slingrande bläckfisk-armar och vrak från båtar som gått på grund spolats upp på stränderna. Samma stigar som han sprungit på som barn och “alltid haft en pinne i handen”.

He showed me the forest on the northern tip of Öland, where the wind has shaped the trees to winding octopus arms and wrecks from ships had flushed onto the beaches. We walked on the same paths he sprung on as a child “always had a stick in his hand”.

De första mornarna vaknade jag med en dunkande huvudvärk och försämrad syn. Som någon slags baksmälla efter det senaste halvårets jobb och plugg, läkaren jag besökte misstänkte migrän. Tack och lov hann värken försvinna innan jag hann få tag på värktabletterna jag fick utskrivna.

The first mornings I woke up with a throbbing headache. Almost like some kind of hungoverness from the last six months of work and studies, the doctor I visited suspected migraines. Thankfully the pain disappeared before I got hold of the painkillers I got prescripted.

Det var svårt att anpassa sig efter den nya livsrytmen, inte kolla mailen varje kvart och inte se sina omgivningar som “potentiellt content”. Då humöret sjönk och det kliade i fingrarna som mest smet jag iväg på springturer längs med kusten och genom det närliggande samhället. Stannade till och blev kompis med ett gäng kossor som spenderade sitt allra första sommarbete med att i lugn och ro avverka gräset som växte vid vattenbrynet. Jag kände den klassiska löpar-euforin precis då himlen öppnade sig och det började regna. När jag kom tillbaka till gården sprang jag rakt ut i havet istället för in i huset eftersom jag ändå var helt genomvåt. “Du blir så himla lugn och glad varje gång du sprungit” sa Sean senare på kvällen.

Sometimes it was hard to adapt to the new rhythm of life, not check the mail every ten minutes and not see my surroundings as “potential content”. When the mood dropped and the restlessness stroke me the hardest, I went out running along the coast and through the nearby community. Stopped and became friends with a bunch of cows who spent their very first summer outside calmly eating the grass growing by the waterline. I felt the classic runner’s high just as the sky opened and it began to rain. When I got back to the yard I ran straight into the ocean instead of entering the house since I was completely soaked anyway.
“You always get so calm and happy after a run,” Sean said later that evening.

Vi klättrade på raukarna och studerade fossiler från utdöda djurarter i kalkstenen. På vissa av dem hade svarta och lila glittrande kristaller bildats.

We climbed the rauks and studied fossils from extinct animal species in the limestone. On some of them, black and purple sparkling crystals had formed.

En eftermiddag virvlade Susanna, Lou och Ellen in på gården. Efter flera dagars lugnt semester-liv blev vi omtumlade av det nya tempot. Vi badade, pratade, lagade mat och morgonen därpå försvann de iväg i fina klänningar för att gå på det bröllop de egentligen besökt ön för att gå på- och lämnade gården lika tyst och lugn som innan.

One afternoon, Susanna, Lou and Ellen swirled into the yard. After several days of peaceful vacation life, we were overwhelmed by the new pace. We bathed, talked, cooked food and the morning after they disappeared in nice dresses to go to the wedding they in the first hand visited the island to attend, and left the yard as quiet and calmly as it was before.

En kväll hörde Seans mamma någonting krafsa inne i kaminen. Där inne låg en sotig fladdermusbebis som ramlat ner från boet uppe vid skorstenen på taket. Jag fick akut hjärtkramp av att titta på den förvirrade krabaten som klamrade sig fast på Seans tygklädda händer, jag hade aldrig sett något liknande.

One night, Sean’s mom heard something strange inside the stove. When Sean opened, there was a sooty baby bat that had fallen down from the roof through the chimney. I heart cramped just by looking at the cute and confused little creature clinging to Sean’s fabric covered hands. I had never seen anything like that.

Sista kvällen gjorde Krille oss sällskap. Vi pratade om livet, åt chips och kvällsbadade bland alla maneter i havet (även dessa varelser var en helt ny bekantskap för mig, men som istället för något i stil med moderskänslor fick mig att känna en märklig blandning av fascination och obehag).

Our last night, Krille made us company. We talked about life, ate chips and swam among all the jellyfish in the ocean (also these creatures were a totally new acquaintance for me, an acquaintance which made me feel a strange mixture of fascination and discomfort).

Det kändes lite vemodigt att lämna Öland, tio dagar efter att vi först landat. Framför allt landskapet på ön var så mycket häftigare än jag föreställt mig. Alvaret, de enorma majsfälten, raukarna och fornlämningarna.

It felt a bit sad to leave Öland ten days after our arrival. Especially the landscape on the island was so much more exciting than I could have imagined beforehand. “Alvaret”, the huge cornfields, the rauks and all the ancient remains.

Låt oss titta på vad jag gjorde i Milano fredags!

Let’s have a look at what I did in Milan last friday!

05.50 ringde väckarklockan, då drog jag sömndrucket på mig mina kläder och smög upp till sviten på våningen över för att få hår och make.

The alarm clock went off 05:50 am, then I rolled out of my bed and went up to the suite on the floor above to get hair and makeup.

Någon gång vid halv sju serverades frukost i badkaret och handfatet.

Around half past six we got breakfast in the bathtub, haha.

När stylingen var klar och några första bilder knäppta på hotellet åkte hela teamet ut för att fota vid dagens andra location;

When the styling was done and some first pictures were snapped in the hotel, the whole team went out to shoot at the second location of the day;

Duomo di Milano, närmare bestämt! Inte varje dag man blir uppmanad att “snapchatta” och “ta selfies” på jobbet, hehe.

Duomo di Milano, more specifically! It’s not every day you get orders to “snapchat” and “take selfies” at work.

… vilket resulterade i riktigt klassiska turistbilder som den ovan.

… which resulted in really classic tourist pictures like the one above.

Teamet bestod av en grupp personer från märket Thyren samt projektledare som flugit in från Korea. Fotograferna och stylisterna var alla Milano-bor.

The team consisted of a group from the clothing brand, Thyren, and a project leader who had traveled all the way from Korea. The photographers and stylists were all Milan residents.

Den supertrevliga video-snubben Manuel lika så.

The super nice videographer Manuel too.

Just det! Sean hängde med också. Detta var första gången jag tog med honom på ett riktigt jobb. Det var lite kul att få visa hur det brukar gå till på mina jobb, även om han kände sig lite rastlös, hehe. Tur det fanns roliga hattar och andra accessoarer att underhålla sig med.

Oh, right! Sean came with us too. This was the first time I brought him on a real job like this. It was a little fun to show him how these shoots usually works, even if he felt a little restless from time to time, hehe. Luckily there was lots of fun hats and other accessories to entertain yourself with.

Sista bilderna tog vi i fina Navigli.

We shot the last pics in Navigli!

Resultatet kommer om några veckor, ska bli så kul att se! Har fler roliga BTS-bilder att ladda upp senare också, men har lovat att inte visa för mycket förrän kollektionen är ute på riktigt. Stay tuned!

The result will be in a few weeks, I can’t wait to see it! I have more fun BTS pics to show you later too, but I have promised not to show too much of the collection until the launch. Stay tuned!

Nu ska vi iväg och hämta vår soffa som äntligen har producerats och levererats till Berlin. 100% pepp!!!

Now we’re off to pick up the sofa that we ordered in the beginning of the summer, it’s finally manufactured! I’m soo excited!

Känns som att en ocean av tid flutit förbi sedan sist jag gjorde en veckouppdatering. Jag har ändå saknat detta format i bloggen, att få en tydlig start på veckan och sammanfattning av förra.

Feels like an ocean of time has passed by since I last made a weekly update. I’ve actually missed doing these kinds of posts, it just gives me a nice moment to plan the week ahead and think about the one that passed.

Veckans start: Vaknade tidigt och satte mig på kontoret. Kopplade in alla sladdar, rensade upp bland kvittona och tog ner de gamla anteckningarna från anslagstavlan för att ge plats åt nya. På sätt och vis känns det lite som en skolstart, saknas bara ett pennfack med nyinköpta pennor och doftsuddgummin. Har sååå mycket att ta tag i på jobbfronten efter semestern, men det känns kul att vara tillbaka.

The start of the week: I woke up early and sat down by my desk in the office. Plugged in all the wires, cleaned up among the receipts and removed the old notes from the notice board to make room for new ones. In a sense, it feels a bit like a school start, except that I don’t have a backpack with new pens, scented rubbers and note books with disney characters on the covers. I’ve got so much to do work-wise now after the holiday, but it still feels fun to be back.

Veckans bästa: Att Björk, Siri och Waldemar väntade innanför ytterdörren när vi kom hem. De är på besök i Berlin nu i augusti och vi har redan hunnit spendera hela lördagskvällen ihop, gå på söndagsloppis och avsluta det hela med italienskt käk, pale ale och gelato. Känner mig blessed.

Best of the week: Björk, Siri and Waldemar were waiting inside the front door when we got home a couple of days ago. They are visiting Berlin now in August and we have already spent the whole Saturday night together, gone on a sundayflea market and spent an afternoon with italian food, pale ale and gelato. I feel so blessed.

Förra veckan: Var ju i Milano och plåtade! Tänkte faktiskt göra ett separat inlägg om den resan så tills dess bjussar jag bara på dessa bilder på en hungrig Ebba efter en heldags plåtning. Ett av mina bästa partytrick är förresten att jag kan göra min mun jätteliten, som på bilden ovan. Imponerande va? Inte?

Last week: I spent my last day in Umeå with my sister and her boyfriend, and then wet to Milan to do a shoot. I planning to make a separate post about that trip so until then all you get are these pictures of a hungry Ebba after a full day’s shooting. One of my best party tricks is by the way that I can make my mouth very very tiny, like in the picture above. Impressive? No?

Veckans känsla: 100% hem ljuva hem, there’s no place like home, borta bra men hemma bäst, und so weiter. Jag är nästan redo att brodera en stor väggbonad med orden “home sweet home” att sätta upp i vardagsrummet. Har längtat så mycket efter att få pyssla i lägenheten och fortsätta vårt lilla inredningsprojekt!

The feeling of the week: 100% home sweet home, there’s no place like home, home is where your heart is, und so weiter. I’m almost ready to put up a cheesy painting with the words “home sweet home” in the living room, haha. I’ve longed so much after continuing our little interior project!

Veckans moodboard: Känner för att höstrensa bland mina ägodelar, skaffa ett par nya höst-dojjor och kika på fina soffbord.

This week’s moodboard: I feel like getting rid of some of my clothes and things to make room for new stuff, get a nice pair of autumn shoes and look for a nice coffee table.

Veckans inlägg: Vet inte, har inte riktigt kommit in i blogg-tänket än. Att producera content varje dag känns fortfarande rätt avlägset, haha. Jag har väl lite lösa planer på att visa bts-bilder från Milano, skriva något lite mer personligt och kanske reflektera och berätta lite kring mina sommaräventyr. Vi får se vad jag hinner med!

The week’s post: Do not know, to be honest I haven’t really entered the blogging-mode yet. Producing content every day still feels pretty far away, haha. I’ve got some resolute plans to show you bts photos from Milan, write something a bit more personal and maybe reflect and tell you a little about my summer adventures. We’ll see!