WEEKLY UPDATE- LOVE, EASTER CANDY AND MOUTH SIZES

Hej bejbs! Här kommer en rykande färsk vecko-uppdatering direkt från skolmatsalen. Bon apetit!

Hey babes! Here’s a smoking hot weekly update directly from the school canteen. Bon Apetit!

Veckans huvudbry: Nästa tisdag börjar min praktik. Är så rädd för att jobba 09-18 på kontor. Så rädd för att jag inte ska orka med något annat än att bolla praktik-jobbet och “influencer”-jobbet, och att jag kommer låta det tära på både kärleksrelation och kompisrelationer. Vet ju att människor överallt jobbar heltid varje dag (vilket är helt otroligt), men är rädd att jag inte kommer vara en av dem som klarar av det.

The week’s worries: My internship starts next tuesday. I’m so afraid to work 09-18 an an office. So afraid that I won’t have energy for anything than juggling the internship and my “influencer” -job, and I will let that fact drain on both my love relationship and friendships. I know that people everywhere are working full time every day (which is incredible), but I’m afraid that I won’t be able to do that.

Veckans underhållning: I ett försök att muntra upp mig själv började jag titta på serien Please Like Me på Netflix i lördags. Asrolig dialog, underbara karaktärer, intressant take på psykisk ohälsa. Tänker låta det stå på medan jag flyttstädar och packar i veckan.

The week’s entertainment: As an effort to cheer myself up, I started watching the series Please Like Me on Netflix last Saturday. Suuper funny dialogue, wonderful characters, and an interesting take on mental illness.

Veckans gråtiga: Detta. Den värsta känslan efter attacken var rädslan för hur den skulle komma att påverka oss att bli mer fientliga mot våra medmänniskor, obehaget inför valet 2018’s utfall. Men så tapetseras hela www med solidaritet istället, så otroligt hjärtvärmande. Visst nämnde jag förut att “människor som gör saker tillsammans i grupp” är en soft spot för mig? Gissa vem som lipade till bilderna av kärleksmenifestationen i Stockholm.

The week’s tears: This. The worst feeling after the attack was the fear of how it would affect us to become more suspicious towards the people around us, the bad feeling for the election in 2018’s results. But heartwarming gestures of solidarity spread all over the world wide web instead. I mentioned before that “people doing things together in group” is a soft spot for me, right? Guess who cried to the images of the love manifestation in Stockholm this morning.

Beskriv helgen: Fotade ingenting i helgen, men här är två print screens från en kompis insta-story från lördagens häng. Har varit tvära kast mellan högt och lågt, ensam i lägenheten, långa skypesamtal med de närmsta, tyngd över bröstet, men också: sol, dans, vänner och så himla mycket kärlek. Ang bilden: visste ni att jag har extremt liten mun? Får inte plats med någonting, till exempel är det omöjligt att få in en matsked på högkant eller ett ägg. Nu vet ni.

Describe the weekend: I didn’t take any photos, but here’s two print screens from a friend’s insta-story from our Saturday evening. It has really been both high and low, being alone in the flat, long skype calls with my closest ones, worries, but also: sun, dancing, friends, and so much love. About the photo: did you know that I have an extremely small mouth? Can’t fit almost anything, for example, it’s impossible to fit a tablespoon on edge or an egg. Now you know.

Veckans pepp: Era helt fantastiska kommentarer. Till exempel fick denna kommentar till inlägget “DEALING WITH BEING A VERY TALL GIRL” mitt hjärta att slå ett extra slag: (älskar att dialogerna i kommenarsfältet fortsätter i gamla inlägg)

The week’s most encouraging:  Your amazing comments. For example this one about the post “DEALING WITH BEING A VERY TALL GIRL”:

Hi Ebba, I’m a bit late to the party, but I’m just now catching up on all your posts after returning from 10 weeks of backpacking through Chile and Argentina. I’m 185cm tall myself and can relate to your post 1000%! Especially the part about wanting to be the cute little girl once in a while and at the same time absolutely recognising I’m being influenced by gender stereotypes (same with wanting a boyfriend who’s taller than me). A colleague I met a few months ago told me how she used to feel the same and now she’s happier than ever with her boyfriend who’s about 10cm shorter than her! So you and that girl are encouraging me not to push short guys away. Thank you so much for that post (and all the others of course)

Planer för veckan:
Måndag: Skola! Skriva klart min allra sista hemtenta innan praktiken.
Tisdag: Bjuda över bästa gbg-vännerna på hejdå-bärs hemma hos mig.
Onsdag och torsdag: Flyttpack och flyttstäd, varvat med jobb/möte.
Fredag: FLYTTDAGEN! Spenderar större delen av dagen i loungen i CPH (bokar ibland flyg med lång mellanlandning bara för att jag gillar att jobba i flygplats-atmosfären).
Lördag och söndag: Vill att helgen ska vara ett enda långt maraton av att pussa på Sean och måla påskägg.

Plans for the week:
Monday: School! Finish my very last home exam before the internship.
Tuesday: Invite my gothenburg friends over for some goodbye-drinks at my place.
Wednesday and Thursday: Packing and cleaning, and some work/meetings.
Friday: Moving day! I’ll spend most of the day in the lounge at the CPH airport (sometimes I book flights with a long stopover just because I like to work in the airport-atmosphere).
Saturday and Sunday: I want the weekend to be one long marathon of kissing Sean and painting Easter eggs.