MY HAIRSTYLES THROUGH THE YEARS

För någon månad sedan hade jag en frågestund på Instagram. Även om min ambition var att svara på ALLT insåg jag, paff och smickrad av intresset (<3), att det inte skulle gå på långa vägar. Jag bestämde mig för att spara ner de frågor som kräver längre svar och passar bättre i blogg-formatet, för att framöver ta upp dem i en serie inlägg. Först ut är:

“It would be cool to see a summary of all the hairstyles you’ve had through the years!”

I ärlighetens namn trodde jag att detta skulle bli ett rätt kort inlägg, men det visade sig att jag kanske haft ALLA frisyrer man kan ha (utom snagg haha) genom åren. Låt oss ta en titt:

A month ago, I had a Q+A session on my Instagram. Even though my ambition was to respond to EVERY question, I realized (surprised and flattered by the interest <3) that it wouldn’t be possible. I decided to save the questions that required longer answers, to publish them in a series of blig posts instead. First one is:

“It would be so cool to see a summary of all the hairstyles you’ve had through the years!”

Honesty, I thought this would be a pretty short post, but it turned out that I’ve had many more hairstyles than I thought over the years. Let’s have a look:

Ja, det lustiga med detta inlägg är att hur mycket jag än ändrar min look kommer detta alltid vara hur jag blir ihågkommen. Det är som att mitt första internet-avtryck etsat sig fast hos de flesta som snubblat över mina bilder, det händer fortfarande att läsare och klienter blir lite förvånade över att jag inte har rött hår när de ser mig i verkligheten.

Här var jag väl runt femton, hade bloggat i något år. På den nedre bilden var jag på väg till nyårs- och inflyttninsfesten i min första egna lägenhet (som jag delade med en kompis).

Yes, the funny thing about this post is that no matter how much I change my look, this will always be how most people remember me. It’s like my first internet impression got stuck with everyone stumbling across my pictures, readers and clients are still often surprised that I don’t have red hair when they see me in reality.

Here I was around fifteen, and been blogging for a year or so. On the lower picture, I was on my way to the combined New Year’s and moving in party my first own apartment (which I shared with a friend).

Någon gång i ettan på gymnasiet eller i slutet av högstadiet, är faktiskt osäker, bestämde jag mig för att färga håret grått. Måste faktiskt ge mig själv lite cred här, detta var alltså flera år innan trenden slagit igenom. Väldigt avant garde av mig.

First year in  high school, I decided to color my hair gray. I’m actually a little impressed by myself, because this was several years before the gray hair-trend came. I was very avant-garde back then, hahah.

… men pionjär eller ej så vek jag mig och återgick till rött. Hade ofta BRUTALA hårförlängingar och löslugg på den här tiden :’)

But then I went back to red again. I experimented a lot with BRUTAL hair extensions and fake bangs :’)

Stannade med mitt röda svall i flera år. Tills jag flyttade till Berlin, lärde mig ett och annat om livet, för första gången hade möjligheten att helt själv välja vilka personer jag ville omge mig med, var lyckligt och olyckligt kär, på gränsen till galen, fick identitetskris och på något sätt kände att jag växt ur personan jag skapat som den lilla hipstertjejen från Umeå. Kände behovet av att visa detta skifte även visuellt.

I had red hair for several years. Until I moved to Berlin, I learned a lot of things about life and for the first time had the opportunity to freely choose which people I wanted to surround myself with, fell in love and got my heart broken, almost went mad, got an identity crisis and finally somehow felt that I had grown apart with the persona I had created, the little hipster girl from Umeå. I think I felt the need to state this visually too.

Så jag försökte mig på att bli blond. Som bekant är röda pigment den jävligaste sorten om man vill bleka håret, så jag gick omkring med en ganska märklig orange-blond ganska länge.

So I tried to become blonde. As you know, red pigments are extremely hard to get rid of when you bleach your hair, so I had this strange orange blonde for quite some time.

Nästa steg i min identitetskris yttrade sig i att jag klippte lugg. Av alla frisyrer jag haft måste jag säga att detta är en av dem jag har svårast att förstå i efterhand. Ser det inte mest ut som en märklig peruk? Haha.

The next step in my identity crisis was that I cut bangs. Of all the hairstyles I’ve had, I have to say that this is one is the one I have the hardest time understanding. It looks like a wig, haha.

Pendlade mellan grått, blont och märkliga silverschampo-experiment som ofta resulterade i blå och lilaskiftande hår. En jul när jag återvände till Umeå såg jag ut såhär.

Went back and forth between gray, blonde and strange silver shampoo experiments that often resulted in blue and lilac hair. I looked like this one Christmas when I returned to Umeå.

Samma jul bestämde jag mig än-tli-gen för att bli av med mina stackars längder som genom åren fått utstå både en två och fem blekningar. Även denna gång tror jag att förändringen var ett uttryck för något jag ville lägga bakom mig, efter en jobbig höst kände jag mig äntligen lite lättare. Stack iväg på äventyr i Karibien med mina tjejpolare.

That same Christmas I decided to get rid of my damaged long hair, and for the first time since I was a little kid try a bob. I think that also this change was an expression of something I wanted to put behind me. I felt lighter afterwards.

Den blonda boben hängde med i ett par år..

I sticked to my blonde bob a couple of years…

… med undantag för ett par tillfällen med hårförlängningar då jag bodde i Göteborg. I efterhand har jag nästan förträngt att jag bott i Göteborg alls.

… apart from some occasions when I wore extensions in Gothenburg. Gosh, I’ve almost forgotten that I actually lived in Gothenburg for a year. 

Efter ett hårjobb för Loreal insåg jag möjligheterna med kortvariga toningar och färgbomber. Började experimentera med diverse färger samtidigt som jag blev tillsammans med Sean och flyttade tillbaka till Berlin. En stad man omöjligen sticker ut i oavsett vilken färg på håret man har, haha.

After a hair shoot for Loreal, I realized the endless possibilities of non permanent colors. I started experimenting with various colors while I got together with Sean and moved back to Berlin. A city no-one will turn their heads when you pass by no matter which haircolor you have. 

Någon gång i våras överlät jag makten över mitt hår till vår goda vän, och hårexperten, Tony. Detta var resultatet av vår första session.

This spring, I gave power for my hair to our good friend, and hair expert, Tony. This was the result of our first session.

Lagom till sommaren övergick jag till blont igen.

Went back to blonde again over the summer.

… och så tog jag slutligen tag i mina drömmar om mörkt hår (efter att återkommande gjort inlägg i stil med detta sedan 2015, haha). Ska jag vara ärlig tror jag att jag hittat MIN frisyr, plötsligt tycker jag att alla andra frisyrer jag haft ser lite lite konstiga ut. Haha. Tänk att det skulle ta mig sju år, en handfull identitetskriser och tio olika hårfärger att äntligen hitta hem.

… and then I finally colored my hair dark (after making posts like this one once in a while ever since 2015, haha). To be honest, I think I’ve found MY hairstyle. Suddenly I think all the other hairstyles I’ve had looks a bit strange. Haha. Who would have thought it would take me seven years, some identity crises and ten different hair colors to finally find the right one.