Hörni. Nu Àr det dags för mig att berÀtta om första stoppet pÄ vÄr transsibiriska resa. Okej:
Vi landade i ett dunkelt och kyligt Moskva en söndagskvÀll. Vi hann egentligen inte se nÄgot av staden förutom den pampiga tunnelbanestationen vi klev av pÄ, den dÀr första kvÀllen.
Hi. Now it’s time for me to tell you about the first stop on our trans-Siberian trip. Okay:
We landed in a dark and cool Moscow on a Sunday night. We didn’t really see anything of the city besides the (breathtaking) subway station we got off at that first evening.
Morgonen dÀrpÄ badade Moskva i ljus och vi lÄg kvar i sÀngen extra lÀnge för att planera upp dagen.
The next morning, Moscow was filled with crisp sunlight. We planned the day, still in our bed.
Dessa morgontimmar var nÄgra av de absolut bÀsta stunderna pÄ resan- kÀnslan av att fortfarande ha allting framför sig. Grusiga ögon, prasslande papperskartor och en hel stad att upptÀcka.
These morning hours were some of the best moments during the trip- the feeling of still having a whole city to discover.
Vi började med att promenera till Röda Torget och beundra St Basil’s katedral, som ser ut som ett pepparkaks-slott frĂ„n en Disneyfilm.
We walked to the Red Square and admired St Basil’s Cathedral, which most of all looks like a gingerbread castle from a Disney movie.
PÄ röda torget besökte vi Àven Lenins grav, dÀr man sÄklart inte fÄr fota. Det var verkligen en bisarr syn; Mest av allt sÄg han liten och butter ut dÀr han lÄg, balsamerad mot sin vilja (han sjÀlv ville begravas i St Petersburg med sin mamma). LÄngt ifrÄn den Lenin man förestÀllde sig dÄ man lÀste historieböckerna pÄ gymnasiet.
In the red square, we also visited Lenin’s grave (where we, of course, weren’t allowed to take pictures). It was a bizarre sight; Most of all, he looked small and grumpy, conserved against his will (he wanted to be buried in St. Petersburg with his mother). Far from the Lenin I imagined reading the history books in high school.
Vi testade den mest “ryska” streetfood vi kunde hitta- Blinis med rysk kaviar, haha.
We tried the most “Russian” street food we could find – Blinis with Russian caviar, haha.
Trillade in pÄ det enorma gum-shoppincentret och kÀnde oss lite malplacerade med vÄra gympadojjor och stora ryggsÀckar bland de lyxiga mÀrkes-butikerna.
Wandered into the huge GUM shopping mall and felt like outsiders with our sneakers and big backpacks among all the luxury brand stores.
Vi besökte nÄgot som enligt guideböckerna skulle vara ett hippt kulturcentrum i ett industriomrÄde (Red October), men tyckte mest att det kÀndes rÀtt dött och icke-genuint. Men sÄ Àr man ju rÀtt bortskÀmd i den kategorin nÀr man bor i en stad som Berlin. Eftersom till och med det galleri vi sett fram emot att besöka hade flyttat dÀrifrÄn var det tur att jag hade mitt alldeles egna artpiece att vila ögonen pÄ.
We visited something that, according to the guidebooks, would be a hip cultural center in an industrial area (Red October), but we thought it felt pretty abandoned and commercial (but then we’re quite spoiled in that category living in a city like Berlin). Since even the gallery we were had planned visiting had moved from there, I was lucky to have my very own art piece to admire ;).
En eftermiddag spenderade vi med att strosa runt i Kreml, Rysslands maktcentrum.
We spent one afternoon strolling around the Kremlin, Russia’s power center.
HÀrifrÄn styrs Ryssland Àn idag, det Àr alltsÄ hÀr Putin har sin bas. Vetskapen om vad som pÄgick inuti vissa av husen pÄ omrÄdet ingav en mÀrklig kÀnsla nÀr vi gick mellan de olika katedralerna.
This is from where Russia is ruled still today, in other words where Putin has his base. The knowledge of what was going on inside some of the buildings in the area gave a strange feeling when we walked between the different cathedrals.
Vi Ät fan-tas-tisk rysk mat pÄ en restaurang vid namn dr chebago. BestÀllde in massor av ryska piroger, dumplings och blinis och njöt (lyckligt ovetandes om hur otroligt trötta vi skulle bli pÄ samma rÀtter senare under resan, nÀr dieten sett ungefÀr likadan ut sedan vi anlÀnt till Ryssland).
We ate fan-tas-tic Russian food at a restaurant called dr Chebago. We ordered lots of Russian pirogis, dumplings and blinis and enjoyed (happily unaware of how incredibly tired we would of having the same dishes over and over again later during the trip, when the diet had looked about the same since we arrived in Russia).
Promenerade i gorkiparken i skymningen en sen eftermiddag, med tÄgbiljetterna brÀnnande i fickan. NÄgon timme senare begav vi oss till hotellet för att hÀmta vÄra tillhörigheter.
Walked in the Gorki park at dawn, with the train tickets burning in my pocket. An hour later we went to the hotel to pick up our belongings.
Och sedan var det Àntligen dags att kliva pÄ tÄget (kunde sÄklart inte hjÀlpa att tyst i huvudet dra paralleller med Harry Potter som klev pÄ hogwartsexpressen nÀr jag klev ombord pÄ det bullrande, kol-luktande tÄget).
And then it was finally time to get on the train (of course, I couldn’t help secretly thinking about Harry Potter getting on the Hogwarts express when I boarded the noisy, coal-smelling train).
Det sista jag gjorde innan vi somnade den kvĂ€llen var att ta detta foto i spegeln i vĂ„r kupĂ©. PĂ„ ett nĂ€stan vetenskapligt vis ville jag dokumentera stunden med en klassisk “före”-bild. Frysa ögonblicket dĂ„ resan började pĂ„ riktigt, kĂ€nslan av bubblande förvĂ€ntningar, nervositet och nyfikenhet.
The last thing I did before we fell asleep that night was to take this photo in the mirror in our cabin. In an almost scientific way, I wanted to document the moment with a classic “before”-picture. Freezing the second when the journey started for real, capturing the feeling of bubbling expectations, nervousness and curiosity.
