Dagen Àr kommen och klockan Àr slagen, flyttlÄdan stÄr fullpackad i hallen och bilen redo att Äka utanför lÀgenheten. Cissi flyttade i mÄndags och nu Àr det min tur att lÀmna mjölkvÀgen. Jag kommer sakna alla middagar framför teven, vÄrat töntiga smÄgnabb, att stÀndigt kunna ha pÄ musik och sjunga med trots att jag inte sÀtter tonerna för det lÄter ÀndÄ bra nÀr Karin sjunger med. Jag kommer sakna vÄra altanhÀng (men Karin har kvar lÀgenheten sÄ det Àr tack och lov inte slut med det) och att ha ett stÀlle att kalla sitt eget. SÄ mycket har hÀnt sedan jag flyttade in, jag kÀnner mig Àldre nu. Men det ska bli skönt att ta en paus frÄn ansvaret och leva hos förÀldrarna ett tag. FÄ maten serverad och tvÀtten tvÀttad. Till hösten ska jag börja kika efter lÀgenheter igen och dÄ kanske jag flyttar ut för gott.
The day has come. My bags are packed, layng in the hall and the car is ready to go outside the apartment. Cissi moved out at Monday and now it’s my turn to leave. I will miss all the dinners in front of the tv, our geeky bickering, to constantly get to have music on and sing along even though I don’t get the tones right but it still sounds good when Karin sings along. I will miss our patio hanging (but Karin will still live in the apartment so that was thankfully not the last ones) and to have a place to call my own. So much has happened since I moved in, I feel older now. But it will be nice to take a break from the responsibility and live with my parents for a while. Get food served and the laundry washed. This fall I will start look for apartments again and then maybe I’ll move out for good.
