Okategoriserade

Okej, jag gissar vilt på att jag inte är den enda med dessa två karaktärsdrag: 1. ÄLSKAR hemmagjort julgodis. 2. Har tålamod som en 5-åring. Well, då vet jag exakt vad ni ska bjuda på till glöggen i år; dessa bollar är nämligen både mina enklaste och godaste jul-godisar.

Okay, I guess that I’m not the only one with these two characteristics: 1. A HUGE love for homemade xmas candy. 2. Patience like a 5 year old. Well, then I know exactly what you should serve to the mulled wine this year; These balls are my simplest AND tastiest Christmas sweets.

Ingredienser:
Ca. 1/2 burk pepparkakor
1 burk färskost
(alternativt kan du använda hemmagjord cashewost för ett veganskt alternativ, dvs blötlägg naturella cashewnötter över natten, mixa, tillsätt lite salt och lite citron. Done!)

Krossa två tredjedelar av peppisarna och blanda med färskosten. Krossa resten av peppisarna, gör bollar av färskostsmeten och rulla dem i pepparkakskrosset. Klart! Fantastiskt simpelt och fantastiskt gött. Men om du vill ha lite “edge” kan du såklart pimpa dem med dessa ingredienser:

Ingredients:
Ca. 1/2 jar gingerbread cookies
1 can of cream cheese
(alternatively, you can use homemade cashew cheese for a vegan alternative: soak naturel cashews overnight in water, mix them to a smooth paste, add some salt and a little lemon. Done!)

Crush two thirds of the cookies and mix with the cheese. Crush the rest of the cookies, make balls of the mixture and roll them in crushed cookies. Done! SO simple and SO delicious. But if you want a little “edge”, you can add these ingredients:

Alternativ 1: Byt ut 1/3 av färskosten mot gorgonzola.
Alternativ 2: Smält choklad att doppa bollarna i.
Alternativ 3: Blanda ner skalet av 1 apelsin i färskostsmeten innan du rullar bollar av den.

Option 1: Replace 1/3 of the cream cheese with Gorgonzola.
Option 2: Cover the balls in melted chocolate.
Option 3: Add the peel of 1 orange in the cream cheese batter before you ake balls of it.

NI MÅSTE TESTA! Jag lovar att ni kommer älska det. Klart slut.

YOU HAVE TO TRY IT! I promise you’ll love em. Over and out.

Heihallå buddies! Har precis kommit hem efter en skogsprommis och superinspirerande besök på Pot Of Gold-kontoret. Känns som att inspirationen flödat fritt sedan jag “skrev av mig” igår morse, hjärnan hoppar från idé till idé, den ena större än den andra. Mah!
Okej- till ämnet: Min senaste artikel för TFF handlar om torr vinterhy, vilket jag har haft mycket problem med. Den senaste tiden har jag emellertid kommit fram till en strategi som trollat bort alla spår av stram, flagig vinterhud:

1. Använd en grov skrubb minst en gång i veckan och skrubba ordentligt (min kommer från Rituals).
2. Applicera en fuktgivande ansiktsmask direkt efteråt (min är från dermalogica).
3. Använd en fet ansiktscreme morgon och kväll (jag använder min egenkomponerade variant från Mixnature).
4. Fukta med en fuktgivande ansiktsspray (som även går fint att spraya ovan på smink) under dagen när extra fukt behövs (jag har en från Luxsit och en från Benefit)

Inget nytt revolutionerande kanske, men jag lovar att det funkar. Puss!

Hei buddies! I just got home after a walk in the forest and a super inspiring visit to Pot Of Gold’s office. Feels like my inspiration has been flowing freely since I “let my thoughts out” yesterday morning. My brain jumps from idea to idea, one bigger than the other. Mah!
Okay- time to hit the topic: My last article for TFF is about dry winter skin, which god knows I’ve had much problems with. Lately, however, I’ve come up with a strategy that has made all traces of tight, flaky winter skin disappear:

1. Use a strong face scrub at least once a week and scrub carefully (mine is from Rituals).
2. Apply a moisturizing facial mask immediately afterwards (mine is from Dermalogica).
3. Use a rich moisturizer morning and night (I use my own composed variant from Mixnature).
4. Refresh with a hydrating facial spray (which you can spray on top of makeup too without problems) during the day when you need extra moisture (I have one from Luxsit and one from Benefit)

Ville bara hälsa er god morgon med ett litet men innerligt tack. Oj vad fint det var att få läsa era kloka kommentarer till inlägget nedan. Ni har planterat massor av bra och peppiga tankar i mitt huvud, något som jag verkligen behövde.
Nu måste jag rusa på möte, men vi hörs senare idag. Hundra kramar!

Just wanted to say good morning with a small but heartful thanks. Your comments on the post below are so clever and useful. You have planted lots of good and exciting thoughts in my head now and I really needed that.
Now I have to rush to a meeting, see u later today. Hugs x 1000!

Känner för att skriva av mig lite idag. Det var länge sedan jag gjorde något personligare inlägg, men känner att det kanske är på tiden nu. Tankarna har snurrat på högvarv på sistone.

Den senaste tiden har jag känt mig så otroligt rotlös. Det känns som att jag liksom fastnat emellan två av livets perioder och nu svävar i vakuumet som uppstår efter att en period slutat men nästa inte ännu tagit vid. Tiden sedan flytten till Berlin har varit ett jävla äventyr men de senaste veckorna har jag verkligen stannat upp, försökt få lite perspektiv på året som forsat förbi och samtidigt greppa någon form av ledtrådar till hur det ska komma att påverka min framtid.
Ibland blir jag överväldigad av strömmen av tankar som verkar helt outtömlig när jag släpper barriärerna och låter dem härja fritt i mig. Antagligen beror det på att jag spenderat mycket tid med mig själv på sistone. Det senaste året har jag ständigt haft flera nya och gamla vänner runt omkring mig, men helt plötsligt vaknade jag upp en morgon i Berlin och insåg att mina allra närmsta har åkt hem till Sverige eller är påväg bort.
När det inte hela tiden finns rumskamrater/bästisar och andra favoritmänniskor att omge sig med lämnar det mycket tid åt att diskutera med sig själv. Och tro mig, jag älskar att vara själv. Den senaste tiden har jag tagit långa långa promenader, läst, inte behövt bråka om film-val med Fanny som sett alla filmer i hela världen eller Gnusse som alltid ska envisas med att se de svåraste, konstigaste filmerna man kan få tag på. Inte behövt kompromissa med någon alls och kunnat jobba hur mycket jag vill.

Men det är såklart mycket annat som satt mina tankar i rullning på sistone; långa skype-samtal med vänner som börjat plugga och plötsligt känns så himla vuxna, känslan av att europa (och världen) blir kallare och kallare (att se vakter med stora vapen i händerna på grund av den höjda säkerheten på flygplatserna jag besökt den senaste tiden känns så overkligt och ledsamt) och att jag snart klippt mina band till Umeå på riktigt då Mamma och Pappa ska lämna Norrland för att dra ut på vägarna i europa och jag till slut sagt upp förstahandskontraktet på min lilla etta. Sånt.

Jag har aldrig haft så många möjligheter som jag har just nu, jag kan på riktigt göra vad jag vill med det kommande året. Resa, satsa på jobbet, flytta hem till bästisarna, stanna i Berlin och bygga upp ett nytt socialt nätverk och nya favoritmänniskor att luta sig mot eller bara fokusera på att utveckla mig själv.
Problemet är att frihet också kan vara en last om man inte vet vad man vill (JA jag vet att det är världshistoriens värsta i-landsproblem men det är onekligen något som tar över hela mig just nu). Jag kommer aldrig ha så många möjligheter som jag har nu men jag vet inte. Jag har ingen fucking aning om vad jag vill göra härnäst och jag känner mig så rädd för att ångra mina val i efterhand. Jag känner så tydligt att jag är i något slags skifte i livet, men det känns lite oschysst av ödet att inte ge mig en enda ledtråd till vad som väntar runt hörnet.

Är det någon av er som känner igen sig i det här? Eller kanske till och med som sitter på lite livsråd till en velig själ som mig?

I feel like letting my thoughts out today. It was a long time since I wrote a more personal post, now I feel like I have no choice. My thoughts has been all over the place lately.

I’ve been feeling incredibly rootless recently. I feel like I’m stuck in between two of life’s periods and now I’m hovering in the vacuum that appears when one period has ended but the next one hasn’t started just yet. The time since my move to Berlin has been a real adventure but the last few weeks I’ve been slowing down, trying to get some perspective of the year that flushed past and trying to grab some kind of clues to how it will affect my future.

Sometimes I get overwhelmed by the stream of thoughts that seem infinite when I release the barriers and let it run freely in me. Probably it’s because I’ve spent a lot of time by myself lately. This past year I’ve constantly had a number of new and old friends around me, but suddenly I woke up one morning in Berlin and realized that all of my closest ones have gone home to Sweden or are on their way to leave Berlin.
When roommates, best friends and favorite people surrounds you 24/7 anymore, you get a lot of time discussing things with yourself. And believe me, I love to be by myself. Lately, I have been taking long long walks, reading books, not had to argue about which movie to watch with Fanny who has seen every movie in the world or Gnusse who always insists on watching the oldest, strangest films you can get hold of. I haven’t had to compromise with anyone at all, and been allowed to work as much as I want to.

There are of course many other things that has set my mind in motion lately; Long skype conversations with friends who’s started studying and suddenly feel so adult-like, the feeling that the atmosphere in Europe (and the world) gets colder and colder (seeing guards with big guns in their hands due to the increased security at airports I’ve visited recently feels so unreal and sad), and that I’ll soon cut my connection to my hometown Umeå for real since Mom and Dad will leave Sweden to go out on the roads of Europe, and I finally ended my contract for the little one room apartment I had there. Stuff like that.

I have never had so many opportunities as I have right now, I can really do whatever I want to do the coming year. Travel, focus on work, move back to my best friends, stay in Berlin and building a new social network and find new favorite people to lean on, or just focus on developing myself.
The problem is that freedom also gives you pressure if you don’t know what you want to do with it (yes I know it is history’s worst first world problem, but it’s still something that’s taking over my head atm). Cause I don’t know. I have no idea, not even a clue, of what I want to do next and I feel so afraid to regret my choices looking back at this period of life in a few years. I feel so clearly that I’m in some kind of shift in my life, but I think fate could have been a little nicer and given me just a single clue to what’s around the corner.

I guess that many of you guys are about my age. Do you recognize this feeling? Or do any of you have some life advices to give?

Coat- Monki, dress- For Good Luck, leggings- Adidas, bag- 2hand
Shots by Krille <3

Såhär såg jag ut påväg till museum någon dag förra veckan. Kändes bara passande med lite färg i det gråa novembervädret.

Idag satsar jag på att hitta tillbaka till mina vanliga jobb-rutiner igen. Har varit så mycket flängande på sistone att jag aldrig riktigt fått någon struktur på någonting alls.
Kram!

Here’s what I looked like on my way to a museum one day last week. It just made sense to me to wear a little color in the gray November weather that day.
Today I’ll do my best to get back to my working day routines again. Life has been so all over the place recently that I never really got any structure on anything. Well, time to change that! Hugs!