Tycker faktiskt att det är legitimt att posta dåliga mobilbilder då man sprungit ett lopp och faktiskt inte KUNNAT ha med sig kameran på vägen. Eller? Hehe, nu har ni inget val i alla fall, för här kommer bilder från vad som kan ha varit de roligaste 7,5 kilometrarna i mitt liv:
Actually think it is legit to post bad phone pictures when you’ve ran a race and really haven’t been able bring camera on the road. Or? Well now you don’t have any choice because here comes photos of what may have been the most exciting 7.5 kilometers in my life:
Det första som hände när jag anlände till nike-butiken i Kudamm var att jag slussades in i ett omklädningsrum med en påse nike-kläder. Bytte om och taggade till som tusan, alltså vet inte varför men det finns inget som gör mig så peppad på att springa som nya träningskläder!
The first thing that happened when I arrived at the Nike store in Kurfurstendamm was that I was passed into a changing room with a bag of Nike apparel. I switched clothes and got super exited, I don’t know why but there’s nothing that makes me so excited to run like new workout clothes!
När alla var ombytta och klara fick vi hoppa in i nike-bussar med förtäckta rutor för att åka till en hemlig location. Mitt under resan hoppade två sköna trubadurer på och underhöll oss på vägen!
When everyone was ready we got to jump into a nike-bus with covered windows to go to a secret location. In the middle of the journey two funny musicians got on and entertained us on the way!
Alla fick tishor med detta tryck som betyder något i stil med “våga hoppa utan att tänka“.
Everyone got tees with this print (it says something like “dare to jump without thinking”).
Efter lite uppvärmning var vi igång! En högtalare på hjul följde med oss hela vägen och pumpade ut peppig musik.
After a little warm-up we were off! A speaker on wheels followed us all the way and pumped out encouraging music.
Lite FÖR peppade, haha. Fick en sådan endorfinkick?!
Här är förresten Hedda som jag sprang med. Kanske lite dålig timing att länka hennes blogg efter en ful-selfie (hehe) men vill ni se MYCKET finare bilder än denna och läsa inlägg om hennes liv i Berlin kan ni klicka er in HÄR.
A little too excited, haha. We were so full of endorphins!
By the way, here’s Hedda who I ran with. Maybe a little bad time to link her blog after an ugly-selfie like this (hehe) but if you want to look at lots of much prettier pictures than this and posts about her life in Berlin, you can click here.
De hade förberett små överraskningar längs vägen, till exempel fick vi hoppa över en eld på ett ställe och en annan gång blev vi överraskade med värsta parkour-showen.
They had prepared little surprises along the way, for example we had to jump over a fire at one place and another time we were surprised with a super cool parkour show.
Det började bli mörkt!
It started to get darker!
Vid mållinjen väntade en superfint inredd innergård med mat, dryck, ljusslingor och konsert. Så himla fint avslut på en bra kväll!
At the finish there was a super nicely decorated courtyard with food, drinks, light strings and a concert. Such a perfect finish to a great evening!
Så svettiga och glada! Kolla in Heddas inlägg om ni vill ha fler bilder från kvällen! Puss!
Sweaty and happy, haha. Check out Hedda’s blog if you want more pictures! xx